Arkivbild. Foto: TT

Sex av tio svenskar för att göra dödshjälp lagligt

Publicerad

Allt fler länder legaliserar dödshjälp eller överväger att göra det. I Sverige är sex av tio svenskar för att dödshjälp ska bli lagligt men bland riksdagspartierna är intresset lågt. 

Kjell Asplund, ordförande för Smer (Statens medicinsk-etiska råd) har tittat närmare på kunskapsläget kring dödshjälp i en ny rapport.

– Det här är en svår fråga att hantera politiskt. Mitt intryck är att politikerna inte vill ta i detta, säger han.

Att få hjälp av sjukvården med att avsluta sitt liv är en fråga som diskuteras allt oftare runt om i världen. Nederländerna införde dödshjälp redan på 1970-talet och sedan har länder som Schweiz, Belgien och nyligen också Kanada och Colombia följt efter. De senaste åren har även en rad delstater i USA och i Australien beslutat att införa olika former av dödshjälp, och i länder som Finland, Portugal och Nya Zealand diskuteras lagförslag om saken. 

Nyväckt intresse

Enligt Kjell Asplund kan det nyväckta intresset dels ha att göra med att frågan om att få bestämma själv över hela sitt liv, även slutskedet, fått allt större tyngd.

– Dessutom har kyrkan som alltid varit en stark motståndare till dödshjälp fått en svagare ställning i många länder, vilket kanske också kan ha bidragit, tror han.  

I Sverige har debatten om dödshjälp de senaste åren framförallt handlat om den modell som infördes 1997 i den amerikanska delstaten Oregon och innebär att en läkare får skriva ut en dödlig dos läkemedel till en patient, förutsatt att personen är dödligt sjuk och bedöms ha högst sex månader kvar att leva.

Stöd bland allmänheten i Sverige

Läkarförbundet och flera organisationer för funktionshindrade är starkt emot dödshjälp, men frågan har ett brett stöd bland allmänheten. Enligt en opinionsundersökning från Novus /Kit i december 2017 var 61 procent av de tillfrågade positiva till att dödshjälp enligt Oregon-modellen blir lagligt i Sverige. 25 procent var osäkra och bara 14 procent emot.

Enligt Smer:s rapport om kunskapsläget kring dödshjälp finns vetenskapligt stöd för flera av motståndarnas och förespråkarnas argument. Bland annat finns inget som talar för att utbyggnad och utveckling av vården i livets slutskede skulle påverkas negativt om dödshjälp införs. Personer från sårbara grupper vad gäller kön, ålder, etnicitet, utbildning och ekonomi, är inte heller överrepresenterade bland de som avlider genom dödshjälp enligt Oregon-modellen. Däremot tycks deprimerade personer vara överrepresenterade. 

– Många som söker dödshjälp upplever sig vara en belastning för sina närstående och för samhället, säger Kjell Asplund.  

– Även sjukhuspersonal kan uppleva det väldigt känslomässigt belastande att skriva ut dödliga doser läkemedel.

Lågt intresse bland riksdagspartier

Bland riksdagspartierna är intresset för att utreda och diskutera frågan om dödshjälp lågt. Förespråkare och motståndare finns i alla partier. Kjell Asplund, som inte vill ta ställning själv i frågan, tror att det kommer att dröja innan även den svenska riksdagen debatterar lagförslag om legalisering av dödshjälp. 

– Just nu är min bedömning att frågan inte är mogen för politiskt avgörande.  

Fakta: Dödshjälp

Visa

Dödshjälp finns i dag i olika former i Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Schweiz, Kanada och Colombia. I USA har delstaterna Oregon, Vermont, Washington, Colorado, Kalifornien, och Washington DC dödshjälp och i Australien beslutade nyligen delstaten Victoria om ett införande.   

Två modeller dominerar bland de länder och delstater som infört dödshjälp: Oregon- och Beneluxmodellen.    

1997 införde den amerikanska delstaten Oregon så kallat assisterat döende, där en läkare kan skriva ut ett dödligt preparat som en patient får inta själv, förutsatt att personen är dödligt sjuk och bedöms ha högst sex månader kvar att leva.    

Beneluxmodellen som finns i Holland, Belgien och Luxemburg tillåter både att läkare skriver ut dödliga preparat som patienter intar själva men även eutanasi där någon annan utför handlingen som leder till döden. Det avgörande villkoret för att få dödshjälp är inte att patienten är dödligt sjuk utan anses ha ett lidande som är så outhärdligt att det inte finns något annat sätt att lindra plågorna. Även barn under 18 år kan komma i fråga, till skillnad från i Oregon-modellen där personer måste vara vuxna.

Källa: Statens medicinsk-etiska råd

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer