Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Sida stödjer förre vd:ns nya projekt

Foto: SVT/SidaVisa alla (7)
Visa alla (7)

2009 fick det till hälften kommunägda etanolbolaget Sekab nej från Sida på en ansökan om 90 miljoner kronor i lånegaranti för ett projekt i Tanzania. Men i år blev det ja till en lånegaranti om 120 miljoner kronor för ett liknande projekt – bakom vilket finns samma man som drev projektet 2009, Per Carstedt.

Kvällens Uppdrag granskning handlar om den så kallade Sekab-affären, där svenska skattepengar investerades i bolag i bland annat Tanzania.

Sekab, som då till hälften ägdes av tre svenska kommuner, fick avslag bland annat därför att Sida ansåg att de sociala och miljömässiga riskerna i projektet var för höga. Dessutom bedömdes Tanzanias lagstiftning vara för bräcklig för att hantera den här sortens projekt. Till hjälp i bedömningen hade Sida SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.

Men fem år senare har Sida godkänt en ansökan om lånegarantier på 120 miljoner kronor till företaget EcoEnergy – där Per Carstedt är styrelseordförande. Samma Carstedt som var vd på Sekab fram till 2009 när han fick sluta.

Sockerframställning

Projektet liknar det som Sida tidigare gett avslag på. Då, 2009, handlade det om sockerrörsodling i området Bagamoyo i Tanzania främst för att framställa etanol som skulle exporteras. Nu handlar det om sockerrörsodling för att främst framställa socker för Tanzanias inhemska marknad, med etanol som en biprodukt.

Hur kommer det sig att Sida nu stödjer ett projekt som är så likt det som fick avslag 2009?

– Det var ett liknande projekt som vi bedömde då, men ändå annorlunda. Vi har prövat båda projekten i detalj och jämfört dem. Att det blev ett positivt besked nu beror bland annat på att det här projektet är tydligare efterfrågat av Tanzania och ingår i deras stora utvecklingsplan, säger Torbjörn Pettersson, chef för Sidas Afrika-avdelning.

Inhemsk marknad i fokus

Han vill också framhålla att upplägget 2009 innebar att fokus var på ökad export av etanol från Tanzania, medan det här projektet är inriktat på den tanzaniska marknaden och bidrar mer direkt till minskad fattigdom.

– En viktig sak som jag också vill få fram är att det inte rör sig om exakt samma område i Tanzania. De negativa aspekterna, som att människor måste flytta eller att de inte får tillgång till mark som de tidigare använt, är betydligt mindre omfattande i det här projektet, säger Torbjörn Pettersson.

Men där finns människor som riskerar att bli bortkörda från sin mark?

– Omkring 70 personer använder området för bete och vatten till boskap. De måste kompenseras så långt det går. Där följer projektet den internationella standarden för hur det ska gå till. Det innebär att de berörda måste vara med i diskussionerna och att beslut inte får fattas över deras huvuden. Ansvaret för att de ska få kompensation vilar på den tanzaniska staten. Vi har varit tydliga med att när vi går in och ger en garanti, måste bolaget ta över den skyldigheten om staten inte tar sitt ansvar. Och det vill bolaget göra, säger Torbjörn Pettersson.

SVT:s Uppdrag granskning går i kvällens program igenom den så kallade Sekab-affären, där tre norrländska kommuner blev delägare i bolaget Sekab som skulle framställa etanol av svensk skogsråvara, men som i brist på lönsamhet i Sverige började göra affärer i bland annat Tanzania.

Stora kostnader för kommuner

Investeringarna kostade hundratals miljoner och utlandsprojekten blev ohållbara för kommunerna. När kommunerna skulle sälja bolagen i Afrika anlitades Per Carstedt som konsult. Det slutade med att hans eget bolag fick köpa ett företag i Tanzania och ett i Mocambique för 200 kronor styck, trots att de tidigare värderats till 200 miljoner kronor av ett norskt konsultbolag.

UG visar också att skattepengar spenderats på bl.a. höga löner, dyra hotell och flygresor, privatskolor och andra förmåner till Sekabs anställda i Tanzania.

Men Sida har ändå bedömt Carstedts nya projekt som trovärdigt?

– Ja det har vi. Vi har med hjälp av advokater gjort en granskning av försäljningen från kommunerna till Carstedts bolag. Den bedömning vi fick var att det var inget konstigt med det här utan det var en rimlig affär. Vi gör ingen personprövning, men vi bedömer projektet. Vi är inte blinda för bakgrunden och vi gjorde här en extra prövning gällande hur bolaget som äger EcoEnergy kommit till, säger Torbjörn Pettersson.

Håller ni koll på vad pengarna används till?

– Vi har avtal kring allt vi gör och vi håller koll på att pengarna används till det de är avsedda för.

120 miljoner kronor – är det mycket pengar jämfört med andra liknande projekt som ni stöttar?

– Det är en ganska stor kredit, även om jag inte vet exakt vad genomsnittssumman är för alla projekt där vi ger stöd. Här handlar det om att vi ger ett lån under en kortare period.

Vad händer om ni inte får tillbaka pengarna?

– Alla garantier vi ger bygger på att vi ska få tillbaka pengarna – men ibland kan det hända att något inte går som tänkt. Här har vi bedömt möjligheterna som goda och gett en garanti, men om det inte hade funnits några risker i projektet hade vi inte behövt ge garantin.

”Medveten riskkalkyl”

När man läser ert beslut att ge lånegaranti nämns nämns där en rad olika risker, bland annat miljörisker som att det kan bli vattenbrist och utsläpp av näringsämnen och pesticider.

– Det är som med de andra delarna i projektet – vi har bedömt att miljöriskerna inte är negativa netto. Och att de kan hanteras inom projektet. Att vi har vissa förbehåll i vår bedömning betyder inte att vi är skeptiska utan att vi gör en medveten riskkalkyl, säger Torbjörn Pettersson.

Även om summan 120 miljoner låter mycket så är den ändå en liten del av projektets totala finansiering. Budgeten är 500 miljoner dollar. Kan verkligen 120 miljoner kronor från Sida bidra till att stora långivare ska tro på det här projektet?

– Allt bistånd bygger på att det i sig utgör bara en liten del av ländernas ekonomi. Vi kan bidra till att annat kapital mobiliseras, i det här fallet för investeringar. Genom att vi tar en risk och därmed lyfter av andra en del av risken så kommer de att vara beredda att gå in med kommersiell finansiering. Det är den effekten vi är ute efter, säger Torbjörn Pettersson.

”Ingen risk för jäv”

Fram till 2009 arbetade en av Sidas anställda, Maria Stridsman, på Sekab som ansvarig för hållbarhetsfrågor. Hon var då tjänstledig från Sida men hon har sedan dess kommit tillbaka till Sida där hon arbetar med frågor kring samverkan med näringslivet. Finns det någon risk för jäv, eftersom hon har arbetat med sockerrörsprojektet tidigare?

– Det finns ingen risk för jäv. Hon har inte jobbat alls med det här projektet och har inte möjlighet att påverka det. Ganska många här på Sida har jobbat hos olika partners som vi stödjer. Vi är väldigt noga med att personer som skulle kunna hamna i en jävsituation inte får arbeta med de projekten.

Större garanti planeras

I pressmeddelandet om bifall till lånegaranti står att Sida även planerar att ge garanti för ett lån för nästa fas i sockerrörssatsningen.

– Vår plan är att gå in med en större garanti för investeringen. Men en garanti kostar ingen annat än om det går fel, säger Torbjörn Pettersson.

Kommer det att bli mer vanligt att Sida går in med pengar till den här typen av projekt, där man stöttar företagande i stället för att ge traditionellt bistånd?

– Jag tror det blir mer av den här typen av projekt när förutsättningarna för tillväxt ökar dramatiskt. Vi har ambitionen att jobba med aktörer som investerar i långsiktigt hållbar sysselsättning. Vi bedömer att markrelaterade investeringar i Afrika kan ge goda effekter. Men av vår totala portfölj är det ännu en väldigt liten del.

Relaterat

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer.