På ett ungdomshem i Kalix med högsta säkerhetsklass, som drivs av Statens institutionssstyrelse (Sis), träffar SVT Agenda en ung man som är dömd till flera års sluten ungdomsvård för ett grovt våldsbrott. Han går i skolan på anstalten och säger sig vilja lämna det kriminella livet bakom sig.
– Jag tycker att det är bra här. Varför ska man ändra på något som funkar?
Redan den förra regeringen tillsatte en utredning för att titta på hur unga som begår grova brott ska avtjäna sina straff. Trots att utredningen ännu inte är klar, slås det i Tidöavtalet fast att ungdomsfängelser ska inrättas. Hur de kommer att fungera är oklart.
“Eftersom det inte finns något uppdrag kan vi inte säga något om hur vi eventuellt skulle lösa det. Det blir en framtida fråga när och om uppdraget kommer”, uppger Kriminalvårdens presstjänst för SVT.
Sis-anställd: ”Har inget skydd alls”
Catrine Kaunitz på Sis ingår i utredningens expertgrupp. Hon menar att gruppen som döms till sluten ungdomsvård, runt 60 ungdomar per år, är ett för litet underlag för ungdomsfängelser. Hon menar att det snarare kommer röra sig om avdelningar vid vanliga anstalter.
– I den lilla gruppen som döms ingår bland annat flickor, sexualförövare, gängmedlemmar som kanske hotar varandra. De kan inte vara på samma plats.
Men kritiker menar att Sis inte klarar av de mest kriminella ungdomarna. En anställd på hemmet i Kalix säger att det finns en stor oro bland personal över gängungdomarna.
– Jag har överhuvudtaget inget skydd alls, annat än en mobiltelefon. Skulle en ungdom hoppa på mig har jag i alla fall en möjlighet. Men skulle tre, fyra fem, göra det hoppas jag att jag är medveten tillräckligt länge för att ens kunna larma, säger den anställde.
Ingen under 18 år i fängelser
Redan i dag är det möjligt för domstolar att döma barn över 15 år till fängelse, men det krävs synnerliga skäl. Ingen under 18 år sitter i fängelse just nu.
Kriminologen Jerzy Sarnecki menar att Sis inte fungerar så bra för ungdomar som begår grova brott eftersom de kunnat rymma och dessutom fortsätta begå brott inne på anstalter.
– Vi behöver låsa in ungdomar som begår de grövsta brotten under lång tid eftersom det krävs långa insatser för att få dem att bli välfungerade medborgare igen.
Men syftet med ungdomsfängelser måste vara någon sorts institution som strävar efter att ungdomarna ska återanpassas till samhället. Inte bara att de ska straffas längre och hårdare, säger han.
Hör justitieministen om frågan: ”Kriminalvården har helt annat erfarenhet av grova brottslingar”
