Varje år häktas mellan 9.000 och 10.000 personer i Sverige, misstänkta för brott. I snitt sitter en vuxen häktad ungefär två månader, men det finns många fall där människor suttit häktade i åratal utan att dömas.
Att låsas in i en liten cell på cirka sju kvadratmeter innebär en enorm påfrestning psykiskt och även fysiskt för den misstänkte. De flesta häktade tvingas sitta inlåsta upp till 23 timmar per dygn i sin cell utan kontakt med omvärlden.
Två tredjedelar av alla häktade får så kallade restriktioner, vilket innebär att de isoleras mer eller mindre fullständigt från omvärlden och andra häktade. Många mår så dåligt av att bli inlåsta i häktet att de alltså försöker ta sina liv.
Självmordsförsöken ökar
Kriminalvården lyfter ofta fram att man lyckats få ned antalet självmord. Genom att ta bort det inne i cellerna som intagna kan skada sig själva med har man lyckats begränsa de fullbordade självmorden.
Men desperationen hos de häktade märks i självmordsförsöken. När SVT begär ut alla så kallade incidentrapporter från landets häkten visade det sig att självmordsförsöken istället ökat.
Kriminalvården måste upprätta rapporter över alla tillbud, och när SVT sammanställde dessa fick vi fram siffror som visar att det nu sker i genomsnitt ett självmordsförsök i veckan på svenska häkten.
Incidentrapporterna är obehaglig läsning. Häktade försöker skära upp handleder med plastbestick, de försöker kväva sig själva till döds med lakan eller kläder. Det finns till och med häktade som försökt bita ihjäl sig själva.
– Att låsa in människor och isolera dem som vi gör i Sverige är att jämställa med tortyr, säger Johan Eriksson, brottmålsadvokat som länge kämpat för att få en ändring till stånd.
– Ett välkänt sätt att tortera människor är just att låsa in dem i ett rum och säga att du kommer inte ut förrän du säger hur det ligger till.
Det som är unikt för det svenska häktessystemet är att vi har rätt att belägga häktade med restriktioner hur länge som helst. Skälet till restriktionerna är att den häktade inte ska försvåra utredningen av det misstänkta brottet.
Hård kritik mot Sverige – i 25 år
Fulla restriktioner innebär att en häktad helt skärs av från omgivningen och yttervärlden. Ingen tv, telefon, internet, inga besök, ingen kontakt med någon förutom häktespersonal och advokat.
Utredningar i stora mål tar ofta lång tid och därför blir också tiden i isolering lång, ibland flera år. SVT Nyheter har träffat misstänkta som suttit fullständigt isolerade i upp till fyra år i större internationella brottmålsutredningar.
Sverige har under de senaste 25 åren fått svidande kritik, både nationellt och internationellt. FN:s antitortyrkommitté och barnrättskommitté samt Europarådets kommitté mot tortyr har under de senaste 25 åren kritiserat Sverige för långa häktningstider och att vi isolerar många häktade.
Europarådet har gjort upprepade besök på svenska häkten och rapporterat om förhållandena, som inte förändrats nämnvärt trots kritiken.
Nytt lagförslag på väg
Inom kort kommer regeringen nu presentera ett nytt lagförslag med vissa ändringar och begränsningar av de långa häktestiderna,
– Vi ska begränsa häktningar till max sex månader, med vissa undantag. Vi kommer bit för bit att förändra hela systemet, lovar inrikesminister Anders Ygeman.
Men flera som granskat utredningen som ligger till grund för lagförslaget är fortsatt kritiska.
– Det kommer bara att leda till marginella skillnader och beröra endast ett fåtal häktade, säger Stina Holmberg, utredare på Brå, Brottsförebyggande rådet.
– Det är fullständigt ofattbart att Sverige, som det demokratiska samhälle där vi håller mänskliga rättigheter högt, fortsätter att ha detta system, säger hon. Det måste bli en ändring på detta nu.