Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Allt fler barn häktas och isoleras i Sverige

Publicerad

Allt fler barn sätts i häkte och isoleras i Sverige, trots att både barnombudsmannen och FN uppmanat Sverige att förbjuda isolering av barn under 18 år.
– Några har mått så dåligt av att låsas in ensamma i cellen upp till 22 timmar per dygn att de utvecklat psykoser, säger Matilda Bergström, advokat med flera unga som klienter.

Antalet barn i häkte ökar i Sverige. Förra året häktades 167 barn, en ökning jämfört med de senaste fem åren. 2015 häktades 140 barn, år 2014 var det 125 stycken och åren innan något färre än så.

– Barn är inte mentalt rustade att sitta i häkte. De får ofta svår ångest och utvecklar ofta redan inom några dagar självskadebeteende. Det säger Matilda Bergström, advokat som haft flera barn och unga som klienter.

Läs mer: Mauritz häktad i fyra år – tänderna ramlade ut

Häktningarna har ökat

En del av ökningen förra året förklarar åklagarmyndigheten med att vissa är ensamkommande flyktingbarn och utger sig för att vara yngre än de är. Men även om man räknar bort dem har häktning av unga mellan 15 och 18 år ökat, och 80 procent av alla barn som häktas beläggs med restriktioner, alltså någon form av isolering för att de inte ska försvåra utredningen.

– Jag har haft klienter som varit ända ned till 15 år som satts i häkte. Några har mått så dåligt av att låsas in ensamma i cellen upp till 22 timmar per dygn att de utvecklat psykoser, berättar Matilda Bergström.

Används slentrianmässigt

Både Högsta domstolen och Justitieombudsmannen har uppmanat domstolar att inte häkta barn mer än när det är absolut nödvändigt, men advokat Matilda Bergström menar att häktning trots det ändå alltför ofta används slentrianmässigt av åklagare.

– I vissa extrema fall kan häktning av barn vara nödvändig, men isolering av barn är aldrig försvarbart. Det är tortyr, säger hon.

Läs mer: Harriette satt 556 dagar i häktet

FN: Förbjud isolering av barn

FN och barnombudsmannen har länge uppmanat Sverige att förbjuda isolering av barn helt och hållet men inget har förändrats. Ändå ska åklagare alltid kontakta sociala myndigheter när ett barn under 18 år anhålls för att se om det finns något alternativ till häktning som en placering på ungdomshem till exempel.

– Om vi hade haft något bättre alternativ skulle vi inte använda häkten för barn, säger Zilla Hirsch, ungdomsåklagare i Stockholm.

– Vi häktar bara barn när det rör sig om grova brott som rån, misshandel och våldtäkt, och då måste vi få bedriva utredningen kring brottet utan att den misstänkte kan påverka den. Då finns det nästan ingen annan möjlighet än att häkta barnen och isolera dem.

Nytt lagförslag

Regeringen ska komma med ett nytt lagförslag som syftar till att korta häktestiderna i allmänhet och i synnerhet för ungdomar. Barn under 18 år ska placeras på särskilda ungdomshem istället för i häkten, står det i utredningen som ligger till grund för lagförslaget. Men det ska göras undantag för grövre brott.

– Jag tror inte en ny lag kommer att leda till någon verklig förändring, säger advokat Matilda Bergström. Det finns nästan inga sådana ungdomshem idag som kan ta emot unga som misstänks för allvarliga brott. Därför kommer domstolarna sannolikt fortsätta att placera barn i häkte även om lagen skärps.

Se programmet Domstolen i SVT1 den 21 mars kl 21.00 om Harriette och andra häktade.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar häktena

Mer i ämnet