Anledningen är att ryska myndigheter i förra veckan gjorde ett besök på Nordiska ministerrådets informationskontor i Kaliningrad och krävde att bokföring och andra dokument skulle lämnas ut.

Carl Bildt berättade för Sveriges Television vad som händer nästa vecka i Moskva med anledning av protesten.

– Vi går upp från ambassaderna till det ryska utrikesdepartementet och söker företräde på politisk nivå, framför synpunkter på detta och ber om en förklaring, sade han.

Förvåning

– Vi uttrycker vår förvåning. Vi hoppas att det leder till att de reglerar förhållandena för de här kontoren så att vi kan fortsätta verksamheten.

Hur det som nu sker påverkar relationerna mellan de nordiska länderna och Ryssland beror, enligt Carl Bildt, på vad som händer i fortsättningen.

– Om de fortsätter att försvåra vår verksamhet är det ingen tvekan om att det får en negativ effekt. Om de reglerar verksamheten så att vi kan fortsätta är det bra – men det vet vi inte än, sade Carl Bildt.

Ingår i ett mönster

– Det här ingår ju i ett mönster riktat mot frivilligorganisationer i Ryssland de senaste veckorna. Det är en lag vi är djupt bekymrade över, sade Carl Bildt och hänvisade till att liknande kritik kommit från Europeiska unionen.

– I just detta avseende ser jag negativt på utvecklingen i Ryssland.

Bildt framhåller att de nordiska länderna redan tidigare varit oense med de ryska myndigheterna om hur informationskontoret skulle definieras. Ryska myndigheter ska ha ”ställt i utsikt” att kontoret inte skulle beröras av den nya lagen. Ändå agerade man kontoret.

Omstridd lag

Kontoret i staden Kaliningrad, som ligger i den ryska enklaven vid Östersjön mellan Litauen och Polen, är en del av Nordiska ministerrådets sekretariat och fungerar enligt avtal med de ryska myndigheterna som kontaktpunkt för samarbetet mellan partner från Kaliningradregionen och de nordiska länderna.

Rysslands omstridda lag kring utländska men också inhemska icke regeringsanslutna organisationers verksamhet infördes i fjol.

Lagen tvingar alla oberoende organisationer som verkar politiskt i Ryssland och som är – helt eller delvis – finansierade med utländska medel, att registrera sig som ”utländska agenter”.

Aktivister har kallat ”agentlagen” för en återgång till sovjettiden.

Norge protesterade mot lagen redan i förra veckan när den ryska valobservatörsorganisationen Golos dömdes för påstått finansiellt stöd bland annat från en norsk människorättsorganisation.