Skenande kostnader för järnvägsunderhåll – Trafikverkets kontroll brister enligt ny rapport

Publicerad

En granskning som Riksrevisionen gjort visar att staten betalar mycket mer för drift och underhåll av järnvägen än vad som först avtalats. Värst är det vid vinterunderhåll då kostnaderna nästan fördubblas.

– Vår övergripande slutsats är att Trafikverkets upphandlingar inte fungerar effektivt, och att staten därför sannolikt får mindre drift och underhåll för pengarna än vad som annars hade varit möjligt, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Årligen lägger Trafikverket cirka 3,7 miljarder kronor på basunderhåll, vilket enligt Riksrevisionen är betydligt mycket mer än vad de från början upphandlat.

De har granskat 31 entreprenader, av dem är det endast tre där kostnaderna varit samma eller lägre än det ursprungliga anbudet.

I många fall skenar kostnaderna under arbetets gång och i genomsnitt ökade de med 74 procent, vid de entreprenader som gäller vinterunderhåll var kostnadsökningen i genomsnitt ännu högre, 91 procent.

”Försvårar på flera sätt”

Riksrevisionen pekar ut en rad bakomliggande faktorer, som enligt dem kan sammanfattas med att Trafikverket saknar tillräcklig kunskap över sin anläggning.

Deras IT-system anses inte vara effektivt och det saknas därför möjligheter att följa upp och få en samlad bild över situationen.

– Det försvårar Trafikverkets arbete på flera sätt. Bland annat går det inte att använda genomförda besiktningar för att förutse hur anläggningarna slits och vilket underhåll som kommer att behövas, säger Sherzod Yarmukhamedov, projektledare för granskningen.

Trafikverket säger i en kommentar till SVT att de välkomnar Riksrevisionens granskning och att de nu ska analysera detta för att se vad de kan förbättra.

– Vi skulle väldigt gärna vilja ha ett övergripande it-system som har koll på anläggningen. Det finns inte ett sådant i hela världen, säger Bengt Olsson, presschef på Trafikverket, till SVT.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.