Alla skjuter vi upp saker ibland. Främst är det arbetsuppgifter eller träning som vi väljer att ta tag i en annan gång – med en smula dåligt samvete, enligt en Sifoundersökning som kortföretaget Visa gjort.

Nio procent i undersökningen uppger att de ofta mår dåligt eller har dåligt samvete för att de skjuter upp saker. När uppskjutandet blir ett problem kallas det prokrastinering.

Inte karaktärsbrist

Att inte fullfölja sina studier, släpa efter på arbetet eller att ekonomin tar skada är de vanligaste problemen som folk söker hjälp för, berättar Alexander Rozental, psykolog på Psykologfabriken.

– Det är mer av ett beteendemönster än en karaktärsbrist, det är inte lathet eller att de saknar ambitioner, säger han.

Oftast har den drabbade börjat i skolåldern med att ta tag i saker i sista stund. Om det fungerat har beteendet fortsatt. Men det som gick bra i skolan kanske inte går alls i arbetslivet.

– Man hamnar i knipa och får allt svårare att ta tag i saker i livet, säger Alexander Rozental.

Mönstret kan brytas

Det finns sätt att bryta mönstret. Ett är att tydliggöra målen, ett annat att dela upp i mindre delmål och ett tredje att ta bort distraktioner, exempelvis stänga av påminnelser från sociala medier på mobiltelefonen.

– Men det krävs en hel del träning eftersom det är ett mönster som man grundlagt väldigt tidigt, ibland har man gjort det i flera år eller en hel livstid, säger Alexander Rozental.

Men att kunna skjuta upp saker – att prioritera – är också viktigt.

– Man kanske ska utnyttja tiden man har över till återhämtning och avkoppling i stället, vi ska inte bli supereffektiva robotar, säger han.