SKL: Ingen uppgång i ekonomiskt bistånd

Uppdaterad
Publicerad

Utbetalningarna av ekonomiskt bistånd – det som tidigare kallades för socialbidrag – har inte ökat nämnvärt de senaste åren. Det säger SKL – Sveriges kommuner och landsting. Den slutsatsen gäller på riksnivå. Däremot finns flera kommuner med större ökningar – då främst kopplat till en svag arbetsmarknad.

Enligt Sveriges kommuner och landsting så finns det alltså ännu inte en trend av snabbt stigande kostnader för ekonomiskt bistånd.

– Det är är olika i olika kommuner. Vissa kommuner har höga kostnader för ekonomiskt bistånd, och andra har det inte. Det handlar främst om arbetslösheten, säger Leif Klingensjö, sektionschef på Sveriges kommuner och landsting.

Senast vid finanskrisen

Slutsatserna som SKL drar bygger på underlag från socialstyrelsen. Den senaste stora ökningen av den ekonomiska biståndet kom för ett tiotal år sedan.

– Det var vid finanskrisen 2009 som uppgången kom, då blev arbetstillfällena färre och uppgången var helt enkelt en konsekvens av att arbetslösheten ökade, säger Leif Klingensjö.

Sedan dess då ? Har utbetalningar av ekonomiskt bistånd fortsatt öka?

– Sedan har det inte ökat på riksnivå, utan är relativt stabilt sedan 2012.

Märker ni av flyktingvågen 2015?

– Inte än. Etableringsinsatsen, som är Arbetsförmedlingens ansvar, har gjort att vi inte riktigt har sett det än. Men det kommer i så fall framåt.

Och när tror du att det kommer i så fall?

– De närmaste åren kan det bli en utveckling, särskilt med tanke på det som nu händer i Arbetsförmedlingen med nedskärningar och förändringar, säger Leif Klingensjö.

Många nyanlända

De senaste helårssiffrorna för ekonomiskt bistånd är från 2017 och har sammanställts av Socialstyrelsen. Då fick 215.000 hushåll ekonomiskt bistånd åtminstone vid något tillfälle. Totalt kostade det 10.7 miljarder kronor. Varannan vuxen person som mottog bistånd gjorde på grund av arbetslöshet.

Det kan dock påpekas att många asylsökande som kom 2015 fortfarande fanns i det så kallade etableringsuppdraget 2017.

Vilka är de 50 procent som fått bistånd på grund av arbetslöshet?

– Det är många nyanlända som inte fått a-kassa och det är många ungdomar som inte har klarat gymnasiet ordentlig.  De är de två grupperna om man ska vara lite fyrkantig, men också andra som har längre till arbetsmarknaden, säger Leif Klingensjö.

Inte alla kommuner

Det är staten som genom Arbetsförmedlingen har ansvar för att få arbetslösa i arbete, men många kommuner gör ändå egna insatser. Enligt en ny rapport som släpptes i dagarna lade kommunerna 2018 drygt 5 miljarder kronor på egna arbetsmarknadsinsatser, en ökning med 150 miljoner jämfört med året innan.

För många kommuner är situationen den att man ändå kan få betala i form av bistånd om personer blir arbetslösa.  Enligt Leif Klingensjö finns det också en oro i kommunerna för hur den nya Arbetsförmedlingen ska bli.

Men vad säger då Sveriges kommuner och landsting om exemplet Filipstad?

Det har riktats mycket uppmärksamhet mot kommuner som Filipstad, skulle du säga att den här bilden gäller för hela landet?

– Absolut inte. Det är i ett antal kommuner som har den här bilden finns, och de behöver förstås stöd, men det är inte alls alla kommuner. Vi lever ju i en högkonjunktur, men sedan finns det andra orter där det läggs ner företag och man har hög arbetslöshet, säger Leif Klingensjö.

Men om konjunkturen viker då, tror du att fler kommuner kommer att hamna i den situationen?

– Absolut, det är klart det blir så. Sedan ska vi inte ta ut något i förskott.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer