SKL varnar för sämre krisberedskap

Publicerad

De nationella centrala utbildningarna för att öva på katastrofer och olyckor har i princip upphört. Nu varnas det för att landstingen kommer att vara sämre förberedda på katastrofer framöver.

Vid stora olyckor och katastrofer, när många människor skadas samtidigt, måste landstingen många gånger hjälpa varandra för att samordna vården. Då krävs att personal är samspelta, inte minst för att undvika missförstånd och drabbade bli lidande.

– Vi har utbildat utbildat nyckelpersoner såsom stabschefer men också vårdpersonal och instruktörer från 21 landsting i 10 år. De har följt samma ledningsdoktrin och använt samma begreppsapparat, alltså att alla pratar samma språk vid en katastrof, säger Eva Bengtsson, beredskapssamordnare och lärare vid Katastrofmedicinskt center i Linköping

”Vi är kritiska”

Nu har de nationella utbildningarna i princip upphört. Tidigare var det Socialstyrelsen som organiserade och finansierade de nationella centrala utbildningarna i katastrofmedicinsk beredskap. Men enligt ett regeringsbeslut ska landstingen numera själva organisera och betala sin katastrofmedicinska beredskap.

– Vi är kritiska till hur det blivit. Katastrofmedicinsk beredskap behöver organiseras nationellt. Spetskompetens och forskning splittras när 21 landsting själva ska ansvara för beredskapen. Det kommer bli svårt att hålla ihop det nationella konceptet som funnits hittills, säger Marcus Planmo, Sveriges kommuner och landsting.

”Ingen anledning att tro att det inte fungerar”

Men enligt statssekreterare Karin Johansson (KD) har regeringen redan initierat förändringen av finansieringsprinciper för anslag av 2:4 krisberedskap 2010.

– Så landstingen har haft god tid på sig att ställa om, säger hon. Dessutom har staten finansierat utbildningar under en övergångsperiod.

I Sverige finns fyra utbildningscenter i katastrofmedicin, kopplat till universitet. De ligger i Umeå, Stockholm, Linköping och Göteborg. Sveriges kommuner och landsting (SKL) befarar nu att den samlade spetskompetensen går förlorad eftersom landstingen kommer ha mer angelägna verksamheter än katastrofmedicinsk beredskap att lägga pengarna på. På sikt leder det till kvalitetsförsämringar inom den katastrofmedicinska beredskapen, menar SKL.

Men det tror inte statssekreterare Karin Johansson:

– Vi har ingen anledning att tro att det här inte fungerar. Jag förutsätter att landstingen gör det som förväntas av dem när det gäller den katastrofmedicinska beredskapen, säger hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer