Textilanvändningen väntas fördubblas de kommande 20 åren. Fler människor i världen får högre levnadsstandard och vill ha allt från kläder till heltäckningsmattor.

Samtidigt finns stora frågetecken kring hur mycket bomullsproduktionen kan öka. Det är en arealkrävande, för att inte tala om smutsig, process som kräver mycket vatten.

Olja, råvaran bakom majoriteten av textilier, är inte förnyelsebar. Därför hoppas såväl skogsindustrin som forskare på att svensk skog ska få en viktig roll i framtiden, inte minst när efterfrågan på tidningspapper går ner.

Skira tyger

Kläder av cellulosa är i sig inget nytt.

– Det är inte svårt att hitta viskos i butikerna i dag. Men det är i saker som sjalar och tunna blusar. Bomullen har många fördelar för att den är så slitstark. Där sker forskningen, säger Jan Lagerström, forskningsdirektör på branschorganisationen Skogsindustrierna.

För att kunna ersätta bomull måste man alltså närma sig bomullens kvalitet. Ett österrikisk företag har tagit fram den skogsbaserade lyocellfibern som anses ha bra egenskaper. Men mycket finns kvar att göra.

– Helt plötsligt kanske man knäcker en kemisk gåta, säger Hanna de la Motte, kemist och forskare vid Chalmers och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Allt handlar om fibrer, förklarar de la Motte.

– Den stora utmaningen med att göra textilfiber från trä är att göra den stark. Det är lika med en bra kvalitet, som tål nötning bättre och håller längre.

När man gör textiler från trä löser man upp cellulosan och spinner sedan fibern från den lösningen. Det Hanna de la Motte och andra forskare försöker komma på är hur man ska optimera själva cellulosaupplösningen.

– Det känns som vi är en bra bit på vägen. Inom tio år skulle det vara väldigt kul att ha en svensk textilfiber på marknaden.

Intresse från branschen

Hanna de la Motte upplever att intresset från klädbranschen ökar hela tiden.

– Jag jobbar även med återvinning av textilt avfall. Modeindustrin har fått upp ögonen för det här och vill vara med på tåget. Det handlar dels om tillgången, dels om en ökad miljömedvetenhet.

Än så länge har man tagit fram prototyper i laboratorium.

– Nästa steg är att gå vidare, se om vi klarar att göra det även i stor skala.

Jan Lagerström tror att det redan om fem år kommer att finnas nya alternativ på marknaden.

– Men det är en ekonomisk fråga. Det måste finnas investerare som vill satsa, säger han.