-Jag personligen tycker att bankerna borde skämmas. Det är småhandlare som vi som får dra de stora kostnaderna, jättarna som H & M betalar inte lika mycket som vi gör. Bankerna måste tjäna hur mycket som helst på kortavgiftsförbudet, bort med det, säger Maria Ehnemark, butiksägare från Stockholm.
Det knorrades i restauranger och kiosker vid det senaste månadsskiftet. En ny lag hade precis trätt i kraft och det blev förbjudet att ta ut avgifter från kunder som ville betala med kort.
Bankerna jublade
Däremot jublade bankerna och kreditkortsföretagen. Tjänar man pengar både på minskad kontanthantering, på att kunderna betalar för rätten att ha ett bankkort och på att handlare betalar till banken varje gång ett kort dras – då har man skäl att fira.
-Avgifterna gjorde att kort användes mindre och kontanter användes mer. Där förlorade de på två sätt, dels fick de in färre avgifter och dels fick de stå för kontanthanteringskostnaderna, säger Peter Englund på Handelshögskolan i Stockholm.
Tjänar miljardbelopp
TT uppskattar, utifrån siffror från Riksbanken och Finansinspektionen, bankernas inkomster från kortköp till cirka 7,5 miljarder kronor. En stor del är ren vinst, enligt Peter Englund. Siffran är antagligen lågt räknad eftersom kortköpen har ökat och väntas öka ytterligare när det nu blivit ”gratis” att handla med kort.
Men det kan bli kunderna som betalar ändå. Konsumenterna pressar handlare att ta emot kort, om handlaren inte får ta ut en avgift på kortköpen tvingas denne lägga bankernas avgifter på priserna på varorna i stället.
”Lobbade för förbudet”
Bengt Nilervall på branschorganisationen Svensk handel är övertygad om att bankerna har lobbat för att kortavgifterna för kunderna skulle förbjudas, trots att det tillbakavisas av Svenska bankföreningen.
-Vi tror absolut att de har varit med och har påverkat lagen.
Leif Trogen på Svenska bankföreningen menar att den ökade kortanvändningen är något som också handlarna kan tjäna på, men håller med om att förbudet ligger i bankernas intresse.
-Att ta bort avgiften kan leda till ett större kortanvändande, vilket är till gagn för alla parter. Kortutgivaren får fler transaktioner och handlaren som tar emot korten slipper en dyr kontanthantering.
TT
Fakta: Kortköpen tiofaldigades
De senaste kortköpssiffrorna är från 2008. I Sverige gjordes det då 1,7 miljarder kortköp. Av dem var 1,4 miljarder köp med bankkort och 300 miljoner med kredit- eller betalkort.
Antalet kortköp hade då tiofaldigats sedan år 1997 – från 169 miljoner till 1,7 miljarder. Totalt handlades det för 715 miljarder kronor.
2005 var handlarens avgift till banken i snitt 1,70 kronor vid köp med bankkort och 17 kronor för kredit- och betalkort, men stora butiker med många kunder har bättre avtal, medan butiker med färre kunder betalar mer till bankerna för att få ha en kortterminal.
TT:s uppskattning av bankernas inkomster till 7,5 miljarder bygger på Riksbankens statistik över antalet kortköp under 2008 och Finansinspektionens rapport från 2005.
Uppskattningen är ungefärlig då siffrorna inte är färska och summan är troligen lågt beräknad.
Källor: Riksbanken och Finansinspektionen