Tjälfri mark med ett tjockt skyddande snötäcke är optimalt för mögelsvampen. Dessa förhållanden har rått i stora delar av Mellansverige den här vintern. Exakt hur illa det är ställt är dock för tidigt att avgöra. Snön ligger alltjämt djup och vad som döljer sig under den är inte så lätt att veta.

Höstsådda grödor

De grödor som berörs av snömöglet är höstsådda. I värsta fall får hela fält sås om. I bästa fall kan man så i nytt utsäde och använda skörden som foder. I båda fallen slutar det med ekonomisk förlust för lantbrukaren.

-Förutsättningarna för snömögel har varit goda här i Västsverige, säger växtodlingsrådgivare Björn Roland vid Hushållningssällskapet i Skaraborg.

Han berättar att det är rågen som är känsligast. Riskerna är större ju frodigare den höstsådda grödan hunnit bli.

Mer optimistisk

David van Alphen de Veer vid Hushållningssällskapet Mellansverige i Strängnäs är mer optimistisk. Visserligen har förutsättningarna för snömögel varit goda även i hans område, men den säd som kom upp i höstas var inte så frodig.

-Man kallar det den gröna linjen när mögelsvamparna kan förflytta sig från ett blad till ett annat genom att bladen rör vid varandra. Finns inte gröna linjen blir problemen inte så stora, säger han.

Men han har en brasklapp:

-Vi har inte varit ute och grävt ännu.

För blött

Normalt går det att bekämpa snömögel förebyggande, men inte i höstas. Det var helt enkelt för blött för att köra ute på fälten.

Skåne klarar sig bättre. Där blev det tjäle i jorden innan de stora snömängderna kom.

Anders Pålsson vid Hushållningssällskapet Malmöhus i skånska Bjärred säger att man ännu inte varit ute på fälten, men att riskerna för snömögel bedöms som små.

-Däremot har jag hört att man är bekymrad i Mellaneuropa, säger han.

TT