Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) svara på problematiken som HVB-hemmen står inför i dag, och varför hon anser att minderåriga pojkar som rör sig i kriminella kretsar inte ska kunna placeras på ungdomshem. Foto: SVT/Marco Nilssonn

Socialtjänstministern om kriminella på HVB-hem: Måste hanteras på ett säkrare sätt

Uppdaterad
Publicerad

Fler unga kriminella på HVB-hem begår allt grövre brott, rymmer och återfaller i kriminalitet. Den ansvariga ministern anser att situationen är ohållbar.

– Det är min bestämda uppfattning att barn och unga som finns i de här riskgrupperna inte ska finnas på gruppboenden, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) till SVT Nyheter.

I flera fall de senaste åren, nu senast under våldsvågen i Stockholm under julhelgerna, har det visat sig att unga personer som misstänks för vapenbrott, mord och mordförsök har avvikit från HVB-hem. Något som SVT Nyheter har kartlagt.

– Ingen ung människa föds kriminell. Det faktum att vi i dag har så unga som tioåringar som rekryteras in i kriminella nätverk, det är naturligtvis helt oacceptabelt, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).

Det finns många bottnar i problematiken och många delar av samhället måste samverka, konstaterar ministern och säger att hon vill ta ”ett samlat grepp om hela situationen”. Regeringen vill bland annat ge socialtjänsten nya verktyg som förändrad sekretess mellan olika myndigheter, vilket enligt Camilla Waltersson Grönvall kommer att finnas med i den nya socialtjänstlagen som ska läggas fram i början av 2024.

– Vi tillsätter nu utredningar för att få nya verktyg och nya lagförslag på plats.

Vill se lagändringar

Anställda på HVB-boenden som SVT Nyheter har pratat med samt Sveriges kommuner och regioner (SKR) anser att personalen behöver få utökade befogenheter, av en del kallat begränsningsåtgärder. Det kan handla om att tillfälligt beslagta en mobiltelefon om man misstänker att någon säljer droger eller gå in i någons rum för att titta om det finns vapen.

– Narkotika och vapen är redan i dag olagligt så det är självklart att man ska kunna göra någonting åt den här situationen, och när det gäller mobiltelefonerna så behöver vi få nya förslag på plats, säger Waltersson Grönvall.

Ministern anser också att minderåriga pojkar som begått brott och rör sig i kriminella kretsar över huvud taget inte ska placeras på HVB-hem.

Enligt Tidöavtalet som slutits mellan regeringen och Sverigedemokraterna ska ansvaret för de tyngst kriminella unga personerna flyttas från kommunerna till Kriminalvården.

Fakta: Om HVB-hem

Hem för vård eller boende, eller HVB-hem som det kallas i vardagligt tal, är en verksamhet som bedriver behandling eller är inriktad på omvårdnad, stöd eller fostran. 

Målgruppen kan bland annat vara barn, unga, vuxna eller familjer med missbruks- eller beroendeproblematik eller barn och unga med normbrytande beteende. 

Innehållet i verksamheten ska anpassas efter den enskildes individuella behov och förutsättningar.  

Den som bor på HVB-hem har rätt till att ha sina personliga saker i fred och personal har inte rätt att exempelvis gå in på någons rum om man misstänker att det kan finnas narkotika eller vapen där. De har heller inte befogenheter att beslagta en ungdoms mobiltelefon eller dator. 

Vården kan ske frivilligt eller under tvångsvård i form av ett omhändertagande enligt LVU, lagen om vård av unga.

Vid vård enligt LVU kan ett HVB vidta åtgärder med syfte att hindra att barnet rymmer. Enligt IVO innebär detta dock inte att HVB kan hålla barn inlåsta. Vilken skydds- och begränsningsåtgärd som kan vidtas måste avgöras i varje enskilt fall.

Vistelsen på ett HVB-hem sker under begränsad tid. Verksamheten bedrivs enligt 7 kap. 1 § 1 socialtjänstlagen (SoL). 

Totalt finns 705 HVB-hem i Sverige, varav 62 tar emot “personer med kriminalitet”. De 62 boendena har totalt 1 330 platser. 

Källa: IVO

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.