Att spara stamceller från navelsträngsblod är en växande trend. Foto: SVT

Spara blod ny trend som sågas av forskare

Publicerad

Att spara sitt nyfödda barns navelsträngsblod är en växande trend. 25.000 kronor får föräldrarna betala. Stamcellerna i blodet skulle – enligt ett svenskt företag – kunna bota en lång rad sjukdomar i framtiden. Men det är osannolikt menar forskare som tycker det hela är ett fräckt reklamtrick.

Navelsträngen och blodet i den är en restprodukt som man brukar kasta bort, men som nu håller på att bli kommersiellt eftertraktad.

Ett nystartat svenskt företag erbjuder nu föräldrar att frysa in sitt barns navelsträngsblod. Där finns mängder av livskraftiga stamceller som man inte har någon större nytta av i dag, men kanske i framtiden om den medicinska forskningen gör stora framsteg.

– Det är ju det som är anledningen till att man vill spara navelsträngsblod. Tron på nya behandlingsformer och nya medicinska tekniker, som de här cellerna förhoppningsvis kommer att vara en utmärkt utgångspunkt för, säger Mathias Svahn, vd på Cellaviva.

Kostar 25.000 kronor

Om ett halvår ska familjen Myrbäck få en bebis och navelsträngsblodet ska frysas in. Mamma Anna är släkt med en av delägarna i det nystartade bolaget och familjen tänker betala de 25.000 kronor som det kostar.

– Det blir som en sorts försäkring. Det är en fantastisk möjlighet att kanske kunna få nytta av det här om det skulle behövas, säger Anna Myrbäck.

Redan i dag finns det viss nytta av stamceller när man ska behandla till exempel blodcancer, men då aldrig med det egna blodet utan alltid någon annans. Och andras navelsträngsblod det finns det gott om i den nationella navelsträngsblodbanken i Göteborg.

”Det är ett geschäft”

Landets ledande expert på området är skeptisk till företagen som nu vill få föräldrar att spara privat. 

– Jag tror att det här är ett reklamtrick. Det upplever jag för i dag ser vi ingen användning av att spara för privat bruk. Det är en affärsidé, ett geschäft. Europarådet har gett ut en broschyr med information till föräldrarna och avråder bestämt från att samla privat. Det finns inga vetenskapliga underlag för att samla, säger Anders Fasth, professor i barnimmunologi och medicinskt ansvarig på nationella navelsträngsblodbanken.

De privata bolagen skulle såklart mycket hellre vilja att experten talade väl om deras verksamhet. SVT Agenda är med när Anders Fasth uppvaktas av det danska företaget Stemcare. De erbjuder precis som det nybildade svenska bolaget svenska föräldrar att frysa in navelsträngsblod privat.

Men det verkar svårt att få den kritiska experten att tänka om. Och tittar man på en av Stemcares reklamfilmer på nätet så får man intryck av att företaget påstår att det faktiskt går att bota blodcancer, leukemi, med sitt eget navelsträngsblod trots att det i verkligheten bara kan fungera med någon annans blod.

– Jag kan hålla med om att det verkar som att vissa uppfattar att man kan använda det till leukemi, säger Henrik Lawaetz, medicinsk chef på Stemcare.

”Problematiskt om får fel intryck”

Är det inte problematiskt att era kunder får intrycket att man kan använda sitt eget navelstängsblod?

– Jo. Det är problematiskt om kunder får fel intryck. Det är absolut en oklarhet som bör rättas till i vårt informationsmaterial, säger Henrik Lawaetz.

Det blir nu alltså konkurrens om navelsträngarna från de svenska bebisarna och det svenska bolaget försäkrar att de ska vara noga med informationen till föräldrarna.

– Vi kan inte lova att det här kommer att bli något som används. Vi vet inte vilken den primära stamcellskällan är om 50 år. Det vi vet är att vi kan frysa in de här cellerna så att de finns livskraftiga om lång tid, säger Mathias Svahn, vd på Cellaviva.

Och under tiden tar ni rejält betalt?

– Nej det gör vi inte. Vi tar betalt för de kostnader som vi har.

”De är för optimistiska”

Professor Anders Fasth tror inte att forskningen om stamceller kommer att gå så fort.

– Det skulle den kunna göra. Men har man varit med i några år, som jag, och ser just på det här begreppet regenerativ medicin, vad som har hänt med stamceller, att man skulle kunna manipulera dem på olika sätt, det har tagit mycket längre tid än vad man har trott. De är för optimistiska, säger professor Anders Fasth.

Reportage i Agenda söndag 23 augusti kl 21.15 i SVT2. Se programmet här.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Privat blodbank kontroversiell fråga

Mer i ämnet