Gummimattor med pyramider är en av myndigheternas åtgärd för att minska spårspring. Foto: Johan Nilsson TT/Trafikverket

Spårspring en dödlig – och växande – fara

Publicerad

Folk som springer på tågspår är ett stort och enligt myndigheter växande problem. Varje år skördar olyckor till följd av spårspring liv, traumatiserar lokförare och vållar dessutom stora kostnader i form av förseningar.

Det var tidigt i fredags morse som en pojke blev påkörd av ett SJ-tåg vid Köpings station. Olyckan inträffade när han och flera andra personer genade över spåret, och ”spårspring” är enligt Trafikverket ett växande problem som vållar stora besvär.

Förutom olyckor så skapar det dyra förseningar för resenärer och arbetsmiljöproblem för lokförare.

– Det är ett stort problem och särskilt då på vissa sträckor, säger Katarina Wolffram, presskommunikatör på Trafikverket.

Lång stoppsträcka

Pyramidformade gummimattor ska minska spårspringet. Foto: SVT

En rad insatser har satts in för att minska företeelsen och dess konsekvenser. Ett exempel är gummimattor med pyramidklossar som gör det svårare att korsa spår till fots. Andra är kameror och kampanjer för att höja allmänhetens medvetande om problemets allvar.

– Stoppsträckan för ett tåg kan ju vara uppemot en kilometer. Om lokföraren ser en person på spåret framför så har den inte en chans att få stopp på tåget, säger Katarina Wolffram.

14 döda i fjol

Men förutom att folk på spåren leder till allvarliga och kostsamma förseningar så kan det också få tragiska konsekvenser för individen. Allvarliga skador eller till och med dödsfall förekommer flera gånger per år.

I fjol dödades sex människor vid plankorsningar, alltså där en väg och en räls korsar varandra på samma plan. Åtta till dog vid påkörning av tåg vid andra rälsplatser, enligt Transportstyrelsens senaste statistik.

Siffrorna inkluderar bara statliga järnvägar och inte lokaltrafik som pendeltåg eller tunnelbana. Självmord räknas inte heller in.

Liten ljusglimt

Att så pass många dör per år är något som myndigheter beklagar, dessutom är det en traumatisk upplevelse för föraren.

En ljusglimt är det faktum att även om spårspringet ökar så minskar dödsfallen på längre sikt, i förhållande till den växande trafikmängden.

– Sett på så sätt har antalet kanske minskat totalt. Men det är årligen knappt 20 dödsfall och det är ändå ganska många som förolyckas på grund av att de blir påkörda av tåg, säger Ryo Yamazaki, statistiker på Transportstyrelsen.

Stora kostnader varje år

Visa

Enligt Trafikverkets siffror så kostade spårspring samhället 80 miljoner kronor år 2016, med förseningar som motsvarade 100 dagar och i genomsnitt knappt sju timmars förseningar om dagen. Spårspring är en av de vanligaste anledningarna till försenade tåg, och har blivit ett ”stort samhällsproblem”.

Redan då varnade myndigheten för en drastisk ökning med fördubblade förseningstimmar sedan 2013, och läget har enligt Trafikverkets pressavdelning bara fortsatt att förvärras. Särskilt drabbade är storstäder och universitetsstäder.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer