Foto: TT

Sportlov – orostiden för många barn

Publicerad

Sportlovet närmar sig, men långt ifrån alla barn kan se fram emot roliga stunder i en solig skidbacke. 

Redan nu växer klumpen i magen för många barn och tiderna före och efter ett lov kan vara jobbig för barn med fattiga föräldrar, resonerar Lena Holm, generalsekreterare för Majblomman.

Hon berättar att de inför loven får extra många förfrågningar av föräldrar som söker pengar för att ge barnen lite guldkant under ledigheterna. 

Upplevs pinsamt

– Redan innan lovet pratar många barn om vad de ska göra och de fortsätter att prata om det i flera veckor efter. Det innebär mycket ångest för många barn, säger Lena Holm.  
 
Enligt henne så väljer många barn att ljuga om vad de ska göra på loven eftersom det kan upplevas pinsamt att berätta att föräldrarna kanske måste jobba när barnen är lediga och att många inte har råd att resa, eller göra saker tillsammans.  

– Ingen vill ju lämna ut sina föräldrar och berätta att mamma och pappa inte har några pengar, säger hon.

”Kommunerna brister”

När föräldrarna tvingas arbeta under loven är många barn förpassade till de kommunala fritidsverksamheterna. Skolagen säger att kommunerna ska erbjuda plats på fritidsverksamhet tills barnen är 13 år gamla.  

Enligt Majblomman brister många kommuner när det kommer till fritidsverksamheten, speciellt när det gäller kostnadsfria aktiviteter under lov.

Lena Holm pratar om ett dubbelt dilemma, alltså när kommunerna brister och föräldrarna inte kan vara hemma med barnen under loven.  

– Kommunerna är dåliga på att hålla igång fritidsverksamheten och det blir ett dubbelt dilemma för föräldrarna. Barnen får vara ensamma och ta hand om sig själva när föräldrarna jobbar eller saknar pengar till aktiviteter. Kommunerna ordnar aktiviteter, men de kostar ofta pengar, säger Lena Holm. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer