Sprängning i början av förra året, då ett flerfamiljshus och även närliggande fastigheter på Östermalm i Stockholm fick omfattande skador. Foto: Anders Wiklund/TT

Sprängningarna fortsätter trots krafttag – över 80 hittills i år

Uppdaterad
Publicerad

Ett 80-tal sprängdåd har skett runtom i landet under 2021, fram till och med sista november. Det är en knapp minskning från föregående år. Men större fokus på bombtillverkare kan ge bättre effekt på sikt. 

Jämfört med våra nordiska grannländer är antalet sprängningar per år mycket högre i Sverige.

Ofta har de en koppling till skjutvapenvåldet i den kriminella miljön. Det säger Marie Borgh, sektionschef vid Nationella Bombskyddet.

”Konfliktläget högt”

Allt fler sprängdåd sker dessutom i anslutning till bostäder snarare än näringsverksamheter. Därför har även risken för allmänheten att drabbas också ökat.

– Tror man att det blir större effekt mot bostaden så väljer man det, säger Marie Borgh.

Värst var det 2019. Då skedde 139 sprängningar, främst i storstäderna. Med undantag för 2019 har antalet legat på en någorlunda jämn nivå sedan 2017. 

– Om konfliktläget är högt i den kriminella världen, då ökar också den här typen av brott.

Men i dag har kunskapsläget hos polisen förbättrats, vilket i sin tur kan komma att bidra till färre sprängningar. 

Kopplingar mellan flera dåd

Sprängdåden har under åren utretts av de enskilt berörda polisregionerna. Men det har saknats en nationell lägesbild för att bland annat se om det finns kopplingar mellan själva konstruktionerna av bomberna.

För drygt ett år sedan upprättades ett nationellt bombcenter, en gemensam samlingskraft mellan Säpo, Försvarsmakten och det nationella bombskyddet, för att öka kunskapsläget och bistå i polisutredningarna i regionerna. 

– I dag kan vi tydligt se att det finns flera bombärenden som hör ihop, att bomberna har byggts av samma person. Ett av våra största fokus är att försöka hitta de personerna och på så sätt ligga steget före, säger Borgh.

”Fler har blivit lagförda”

Ett år är för kort tid för att bryta kurvan. Men enligt Marie Borgh har Bombcentret kunnat bistå i allt fler förundersökningar.

– Effekten har blivit att fler personer har blivit lagförda och fått rätt storts straff för det.

Men likt skjutvapenvåldet klaras få sprängdåd upp. Polisen har bland annat pekat på få vittnesuppgifter som en viktig förklaring till den låga uppklarningsgraden när det gäller brott i den kriminella miljön.

Marie Borgh hoppas nu att ett ökat kunskapsläge i utredningsarbetet och större fokus på tillverkarna, kan komma att minska antalet sprängdåd på sikt.

– Men det måste hänga ihop med arbetet mot skjutningarna också. Det är en total bild vi måste jobba mot. 

Antal sprängdåd i Sverige

2021: 82 (till och med den 30 november)

2020: 98

2019: 139

2018: 87

2017: 91

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.