Har du något tips kring hur man verkligen håller sitt nyårslöfte?
”Min egen erfarenhet är att det inte alltid är så framgångsrikt att ge sig nyårslöften. Det blir lätt en prestation, ett måste, krav som i sin tur ofta får en motreaktion, med besvikelse som följd. Om man vill förändra något i sitt liv kan det ju ske när som helst under året, helst när jag är verkligt motiverad till förändringen så att den kommer inifrån en själv. Det första är då att se svårigheterna med förändringen, det är där och då dessa inträffar som jag kommer att behöva strategier och stöd för att inte snubbla. Så generellt behöver vi stöd av personer och sammanhang som vill oss väl och deltar i vår förändringsresa.”
Jag ska fira nyår med en ny partner och dennes vänner och bekanta. Är fruktansvärt nervös över att göra ett bra intryck och att de inte ska tycka om mig. Hur kan jag hantera den ångesten jag känner inför detta krävande sociala sammanhang?
”Nu ska jag ge ett enkelt tips som kan var svårt, och kanske skämmigt.... Börja festen med att berätta att du är nervös för det här nya sammanhanget och kanske nämna att du också är lite orolig över att inte göra ett första bra intryck! Alla känner igen sig i oron!”
Jag har ångest över att jag blir äldre. Jag är 31 nu och har känt den ångesten sedan jag var omkring 28 kanske. Jag blir ledsen och nedstämd när jag tänker tillbaka på min barndom (som var väldigt fin) och att jag aldrig mer kommer få uppleva den, och känner även en ångest över tanken på att mina föräldrar blir äldre och inte är lika pigga längre. Är detta någonting jag ska vara orolig över? Är det bara en fas som släpper när jag själv kanske får familj i framtiden?
”Du frågar om en av de mest existentiella frågor som vi alla står inför under livet. Den att livet förändras hela tiden och att vi inte kan styra över allt som sker oss. Vi behöver lära oss att ta emot det som sker och göra det bästa av det, t ex utveckla vår förmåga att släppa det som varit och leva nu och framåt. Det är inte lätt och det fordras ofta träning vilket är helt möjligt och kan bli en spännande utvecklande resa! Din oro bör du tillåta dig, gärna genom att berätta för vänner, kanske för dina föräldrar eller andra som du litar på. Genom berättandet kan du lättare acceptera att förändring sker hela tiden.”
Om du skulle ge dina bästa tips för att främja ett liv med god psykisk hälsa, vilka tips skulle du ge då?
”1. Vårda och skapa sociala kontakter för att få vara del av sociala sammanhang! 2. Träna på att uppmärksamma nuet – både vad som händer i dig och vad som påverkar utifrån! 3. Håll igång fysiskt på olika sätt! Att vara fysiskt aktiv påverkar kroppen och hjärnan på hälsosamma sätt. 4. Behåll och utveckla nyfikenheten – på dig själv, på andra, på nya saker – ställ nyfikna frågor som barn gör!”
Det har nyss tagit slut med en kille jag varit tillsammans med i fyra år. En av anledningarna till uppbrottet var att jag ville ha barn men inte min partner. Jag är nyss fyllda 38 år och känner ångest över att jag inte har en kille att få barn tillsammans med. Om jag träffar någon bums nu så kanske det går, men känns som att det kan ta flera år. Har dessutom inte riktigt kommit över mitt ex. Vill inte stressa över att skaffa en kille men känner samtidigt att tiden rinner ifrån mig. Vill inte få barn på egen hand. Hur ska jag tänka?
”Din starka längtan att få barn och samtidigt ingen väg just nu.... eftersom du inte vill få barn på egen hand. Är det en helt omöjlig väg för dig? Har du t ex sökt kvinnor som skaffat barn på egen hand för att höra om deras erfarenheter? Pratar du om det med dina vänner? Att öppna upp och prata öppet om flera möjliga vägar kan ibland leda till mer känsla av frihet och förmågan att välja sitt liv. Det kan också minska stressen vilket är bra för att släppa låsningar som är kopplade till oro.”
Jag känner ofta oro inför allt möjligt. Stort som smått. Ibland hamnar jag i inre konflikt med mig själv på grund av detta. Jag kan känna mig hämmad i onödan och skulle vilja kunna slappna av mer, inte alltid gå runt med ett katastroftänk. Jag är 45 år idag och för mig har det varit så här länge. Hur kan jag hjälpa mig själv?
”Din hjärna har naturligtvis ”skäl” till att den blir lätt orolig. Det kan vara tidigare trauma i livet, det kan vara tidigare erfarenheter i relationer.... Det låter också som du inte låter dig vara som du är, den inre konflikten vittnar om det. Du behöver kanske träna på att förstå, känna, och stödja dig själv för den du är nu. Idag finns många böcker och ”träningsprogram” för just detta. Sök på ”Self-compassion eller självmedkänsla”. Det kan stimulera dig till att blir mer vän med den du är. Det paradoxala är att ju mer jag låter mig vara den jag är i stunden desto friare blir jag att agera.”