Januari 1973 bjöd på en nyhet i tidningshyllorna i landets kiosker och affärer. Bamse, björnen med de blåa snickarbyxorna, hade blivit en egen serietidning. Den som i tidningsform ville läsa om Bamse och hans vänner Lille Skutt och Skalman fick ta betala 1,85 kronor. Det motsvarar omkring 11,50 kronor i dagens penningvärde.
Serietecknaren Rune Andreasson skapade Bamse redan på 1960-talet och innan tidningarna fanns i hyllorna var Bamse ett känt namn på tv.
På den tiden skrevs och tecknades tidningen av Andreasson själv, men redan efter några år hade antalet tecknare blivit fler och i dag sysselsätter tecknandet mellan sex och åtta personer.
Måste kolla med familjen
Tidningen som i dag ges ut av Egmont förslag har en såld upplaga på omkring 80.000 exemplar och den ges också ut i Finland. Varumärket ägs av Rune Andreassons familj och Egmont ger ut tidningen på licens.
– Vi har fått förtroende att göra tidningen. Om vi gör något som avviker eller om vi gör något helt nytt så kollar vi av det med familjen, säger Charlotta Borelius, tidningens chefredaktör.
Tagit upp viktiga frågor
2011 hamnade Bamse i blåsväder. I en specialtidning som gjordes i samarbete med Migrationsverket blev några asylsökande vargar tillbakaskickade till landet ”Varganien”. Väl hemma möttes de av kramar från familjemedlemmarna. Kritiken handlade om att serien förskönade migrationsprocessen och att den låg långt från den verklighet som många flyktingar upplever.
– Det handlade om att förklara asylprocessen för yngre barn. Sedan tolkades det som en politisk ståndpunkt, säger Charlotte Borelius.
Under 1970-talet kritiserades Bamse i vissa kretsar för att vara socialist. Men liksom tiderna har förändrats sedan dess har också Bamse förändrats.
Under 1980-talet skaffade Bamse familj och mycket av seriens innehåll har sedan dess kretsat kring familjen. Serien har också uppmärksammats för att den tagit upp ämnen som drogmissbruk, orättvisor och mobbing.
– Bamse är humanist. Han vill hjälpa andra och göra gott, säger Charlotta Borelius.
Men hur var det med värdeökningen på det allra första numret? En tidning från orginalutgåvan kan i fint skick vara värd tusentals kronor i dag.