Stendumpning kan stärka Göta älv

Publicerad

Ny kunskap om hur Göta älvs botten ser ut ska bidra till att minska riskerna för jordskred. På vissa håll behöver botten förstärkas med sprängsten för att bli mer stabil.

Inget annat område i Sverige drabbas så ofta av jordskred som dalgången längs Göta älv. Om förändringar i klimatet leder till att vattenflödet genom Vänern får nya, stora variationer ökar skredrisken vid älven ännu mer.

Statens geotekniska institut (SGI) är nu halvvägs i en stor kartläggning av problemen. Inga nya risker eller överraskningar har framkommit hittills. Däremot har avancerad mätteknik, med radar och sonar, gett ny kunskap om älvbottens utseende och beskaffenhet.

Förstärka under vattenytan
-Det finns två huvudtyper. I älvens norra del är det ganska höga partier vid sidan, och sedan går det rakt ner i älven. I södra delen finns en undervattensplatå, eller slänt, ner mot farleden. Det är ofta den som ger sig vid ett skred. Då tappar området ovanför sitt stöd, säger SGI:s uppdragsledare Marius Tremblay till TT.

Slutsatsen är att det behövs förstärkningsarbeten även under vattenytan.

-Man kan muddra och sedan lägga ut sprängsten. Men sedan måste det kollas hela tiden att stenen ligger kvar på rätt ställe. I längden kanske det är bättre att försöka flacka ut sluttningen på land, resonerar Tremblay.

Förrädisk kvicklera
I norra delen av älvdalen finns mer av den förrädiska, mycket instabila kvickleran, som bildats genom att lera urlakats på salter.

-Kvickleran är ett stort problem. Vi försöker finna sätt att kartlägga den. Flera grupper av forskare jobbar med detta.

Det kan både vara svårt att gissa var det finns kvicklera, och svårt att beräkna hur utbrett ett stråk eller område man hittat är.

Vid nyår 2009 fick SGI drygt 100 miljoner kronor för att undersöka skredrisker längs Göta älv. På tisdagen gav man länsstyrelsen och kommunerna en lägesrapport. Utredningen ska vara klar i slutet av nästa år.

TT

Jordskred vid Göta älv

Visa

• Det största kända skredet vid Göta älv, kallat Jordfallsskredet, inträffade på 1100-talet vid Bohus norr om Göteborg. Det beräknas ha omfattat 65 hektar.

• I oktober 1648 gled 27 hektar lera ut i älven vid Intagan, söder om dagens Trollhättan. Älven dämdes upp och vattenytan steg tio meter. 85 personer omkom i översvämningen.

• I juni 1957 omkom tre personer i ett skred som omfattade 32 hektar i Göta, vid Lilla Edet.

• Enligt SMHI kan förändringar i klimatet leda till att Vänerns vattenområde får betydligt mer nederbörd än nu under vinterhalvåret, medan regnmängden minskar på sommaren. Både höga och låga vattennivåer leder till högre risker för jordskred.

Källor: SGI, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer