Inget annat område i Sverige drabbas så ofta av jordskred som dalgången längs Göta älv. Om förändringar i klimatet leder till att vattenflödet genom Vänern får nya, stora variationer ökar skredrisken vid älven ännu mer.

Statens geotekniska institut (SGI) är nu halvvägs i en stor kartläggning av problemen. Inga nya risker eller överraskningar har framkommit hittills. Däremot har avancerad mätteknik, med radar och sonar, gett ny kunskap om älvbottens utseende och beskaffenhet.

Förstärka under vattenytan

-Det finns två huvudtyper. I älvens norra del är det ganska höga partier vid sidan, och sedan går det rakt ner i älven. I södra delen finns en undervattensplatå, eller slänt, ner mot farleden. Det är ofta den som ger sig vid ett skred. Då tappar området ovanför sitt stöd, säger SGI:s uppdragsledare Marius Tremblay till TT.

Slutsatsen är att det behövs förstärkningsarbeten även under vattenytan.

-Man kan muddra och sedan lägga ut sprängsten. Men sedan måste det kollas hela tiden att stenen ligger kvar på rätt ställe. I längden kanske det är bättre att försöka flacka ut sluttningen på land, resonerar Tremblay.

Förrädisk kvicklera

I norra delen av älvdalen finns mer av den förrädiska, mycket instabila kvickleran, som bildats genom att lera urlakats på salter.

-Kvickleran är ett stort problem. Vi försöker finna sätt att kartlägga den. Flera grupper av forskare jobbar med detta.

Det kan både vara svårt att gissa var det finns kvicklera, och svårt att beräkna hur utbrett ett stråk eller område man hittat är.

Vid nyår 2009 fick SGI drygt 100 miljoner kronor för att undersöka skredrisker längs Göta älv. På tisdagen gav man länsstyrelsen och kommunerna en lägesrapport. Utredningen ska vara klar i slutet av nästa år.

TT