Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: TT

Stora problem när bostäder görs om

Hur man i Sverige använder sitt fritidshus håller på att förändras. I storstäderna bygger många om fritidshusen om till permanenta bostäder, samtidigt som bostäder på landsbygden görs om till fritidshus.

Familjen Ramning bodde tidigare i Spånga i Stockholm men har som många andra flyttat från lägenheten till ett sommarhus på pendlingsavstånd från jobben inne i huvudstaden.

– Vi tänkte att vi köpte vårt sommarhus först, men så insåg vi att vi ville bo här så då bestämde vi att då får vi göra det här till vårt hus, säger Cecilia Ramning.

Att anpassa stugan till åretruntboende boende krävde en hel del renoveringar.

– Det är i princip bara skalet av huset kvar. Vi byggde nytt badrum till exempel. Förut var det en enkel liten toalett med handfat som man var tvungen att backa in i, säger hon.

Nya vanor i hela landet

Familjen är inte ensam om sitt beslut, för hur människor använder sina fritidshus håller på att ändras i hela landet – enligt en kartläggning från Umeå universitet.

– Det börjar ske en omfördelning i Sverige på var fritidshusen ligger någonstans, säger Andreas Back, doktorand vid Umeå universitet.

Mellan 1997 och 2012 har fritidshusen i storstadsområdena minskat markant. Parallellt med det har förändringen på landsbygden gått åt det motsatta hållet och befolkas allt mer av säsongsgäster samtidigt som de permanenta boendena blir färre.

En förklaring är att den överhettade bostadsmarknaden i storstäderna gör att folk väljer att flytta ut i sommarhus.

– I glesbygden är det hus som inte har någon användning som permanentboende så då blir de fritidshus istället.

Kommunerna måste anpassa

I Värmdö kommun dit många flyttar permanent är till exempel frågan om utbyggnaden av vatten och avlopp extra akut.

– Det här är en stor kommunal fråga som kräver många tjänstemän och pengar för att vi ska kunna bygga ut nätet, säger Majken Elfström, VA och renhållningschef på Värmdö kommun.

Men i Söderhamn kommun är situationen den motsatta.

– Problemet är delvis att folk flyttar ifrån de permanentboenden som finns i en del byar, och då finns det ju ingen som bidrar till skattesystemet och det utarmar ju på sikt samhället, säger Lars Stål, teknisk chef på Söderhamn kommun.

Men det kan såklart vara utmanande för individerna ibland också.

– I de allra mörkaste dagarna i november då kan man känna att det inte är så himla tokigt att bo i stan. Men sen när det är vår och vi går mot ljusare tider så är det här verkligen det absolut bästa, säger Cecilia Ramning.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer