Förra året fick i genomsnitt närmare 53 procent av alla förstföderskor ryggbedövning vid vaginal förslossning men det skiljer stort mellan landets olika regioner. Nästan dubbelt så många kvinnor fick ryggbedövning i Västmanland, jämfört med Kronoberg. Det visar nya siffror från Socialstyrelsen.
– Lägst är förekomsten av ryggbedövning bland förstföderskor i Kronoberg med drygt 37 procent. Västmanland ligger högst på drygt 63 procent, tätt följt av Norrbotten och Stockholm. Det beror dels på skillnader i vårdrutiner och attityder bland födande kvinnor och personal. Men belastningen är även olika hög på barnmorskor och förlossningsavdelningar, säger sakkunnige Karin Gottvall.
Kvinnors ålder och utbildning påverkar
Ryggbedövning används oftast vid svårare förlossningar som kan drabba äldre kvinnor. I exempelvis Stockholm ligger medelåldern bland förstföderskor på drygt 30 år. I Kronoberg är medelåldern 27,5 år.
– Högre ålder ger hög risk för alla sorters komplikationer vid en förlossning. För att kunna orka med en komplicerad förslossning vill många ha effektiv smärtlindring, säger Cecilia Ekeus, docent i reproduktiv hälsa på Karolinska institutet.
Förutom kvinnornas ålder kan deras utbildning spela roll i hur mycket smärtlindring de får. Bland de kvinnor som hade grundskola som högsta utbildning fick drygt 75 procent ryggbedövning och över 83 procent med eftergymnasial utbildning fick samma bedövning.
– Kvinnor med högre utbildning ställer högre krav, säger Cecilia Ekeus men håller samtidigt inte med om att kvinnor tar smärtlindring i onödan.
– Det är alltid upp till kvinnan att avgöra om hon vill ha smärtlindring eller inte. Jag skulle inte säga att kvinnor får smärtlindring i onödan, snarare kan vissa kvinnor övertalas av barnmorskan att bli bedövade trots att de inte vill ha det.
Sjukhusets attityder och resurser styr
Ytterligare en förklaring till den ojämna fördelningen av smärtlindring i landets regioner ligger i själva sjukhusen. På sjukhusen i Stockholm fick över 70 procent av alla förstföderskor ryggbedövning. Men på sjukhus i Kristianstad och i Sollefteå fick mindre än 25 procent samma bedövning. Det kan vara lättare för större sjukhus att ge ryggbedövning istället för personligt stöd.
– Om ett sjukhus har många förslossningar och inte har tid att ge kvinnan personligt stöd kan det vara enklare att ge henne smärtlindring. Det finns helt enkelt ingen tid för mamman som det kan finnas på mindre enheter. Dessutom visar internationell forskning på att socialt stöd ger stor effekt och skapar också en bättre och mer positiv upplevelse av förslossningen, säger Karin Gottvall.
Cecilia Ekeus håller med men menar samtidigt att mindre enheter kan innebära färre resurser.
– Små sjukhus har inte oändligt med narkosläkare och kvinnan måste övervakas kontinuerligt under sin ryggbedövning. De större sjukhusen har narkosläkare knutna till förslossningsenheten medan mindre sjukhus kan ha en enda narkosläkare att samsas om, berättar Cecilia Ekeus.