Barn till föräldrar med lägre inkomst och utbildning mår generellt sämre än bar från mer välbärgade familjer, har de tre forskarna funnit. Foto: TT

Stora skillnader i svenska barns hälsa

Uppdaterad
Publicerad

Barn i ekonomiskt utsatta familjer löper en fördubblad risk att dö i förtid. Dessutom lider de överlag av sämre fysisk och psykisk hälsa. Samhället måste göra mer för att tidigt fånga upp och stötta dessa barn, skriver tre hälsoforskare på DN Debatt.

Hälsoforskare vid Uppsala universitet har undersökt relationen mellan barns hälsa och familjens socioekonomiska situation. De har funnit att barn till föräldrar med lägre inkomst och lägre utbildning överlag löper en högre risk att drabbas av både fysisk och psykisk sjukdom, skriver de på DN Debatt.

För de mer utsatta barnen är risken att bli inskriven på sjukhus 40 procent högre än för barn till föräldrar med högre inkomst och utbildning. Dessutom är risken att de dör i förtid, redan under barndomen, mer än dubbelt så hög.

Större skillnader i psykisk ohälsa

När det gäller den psykiska hälsan är skillnaderna också stora. Barn från mindre välbärgade familjer har en 60–80 procent högre risk att drabbas av psykisk ohälsa. Hos de allra mest utsatta barnen har dock inte de psykiska diagnoserna ökat i samma takt som för övriga barn de senaste åren.

Artikelförfattarna tolkar det som att det finns en risk för att föräldrar med låg inkomst och utbildning inte uppmärksammar ohälsan och därför inte söker rätt vård för sina barn.

Hälsoskillnader växer inte med inkomstklyftan

Trots att de ekonomiska klyftorna i samhället har vuxit de senaste 20 åren, har skillnaderna i barnens hälsa inte förändrats under samma tid. Minskade inkomstklyftor är alltså ingen garant för bättre och mer jämlik hälsa.

Forskarna vill därför hellre se riktade satsningar inom vården och skolorna för att fånga upp de mer utsatta barnen och tidigt se till att de får den vård och det stöd de behöver.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.