Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

76-åriga Anna-Märta Borgström lyssnar på talböcker på sin Daisy-spelare. Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Strömmade talböcker förenklar för äldre

Talböcker, alltså litteratur som man kan ta del av även om ögonen sviker, är viktiga för många äldre. Nu ökar tillgängligheten när böckerna kan distribueras digitalt även till gamla som varken har dator eller datorvana.

– Jag har inte tryckt en enda knapp på en dator. Datorerna kom i samma veva jag slutade jobba, säger Anna-Märta Borgström, 76 år.

Hon ligger skönt utsträckt på sin säng och lyssnar till boken ”Han kom från Tornedalen” av Stig Darhammar. Bokens uppläsning strömmar via internet till hennes Daisy-spelare och hon kan styra uppspelningen från Talboks och punktskriftsbibliotekets server direkt på sin spelare. Detta fungerar bra trots att Anna-Märta Borgström inte har den minsta datorvana.

Hon har alltid varit en storläsare och innan ögonsjukdomen bröt ut hade hon ständigt en bok på nattygsbordet.

– Litteraturen har betytt väldigt mycket för mig under hela livet. Jag har läst allt, till exempel Harry Martinson och Karin Boye. Jag blandar kriminalromaner och skönlitteratur. Håkan Nesser och Kjell Eriksson läser jag gärna, säger Anna-Märta Borgström och fortsätter:

– Jag är allätare. Känner jag att jag inte mår så bra så läser jag något roligt som piggar upp. ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” var så rolig. Vill jag ha spänning så tar jag en kanske en skräckthriller av Inger Frimansson. Jag sover så gott efter en riktig skräckis!

Strömmande talböcker

Numera läser alltså Anna-Märta Borgström genom att lyssna på uppläsningar. Hon deltar i ett försök där gamla utan datorvana får sina talböcker strömmande via Internet direkt till sina Daisy-spelare. Försöket pågår till och med januari i Uppsala och Norrköping och sammanlagt 72 personer deltar.

Om tekniken med strömmande talböcker till datorovana läsare etableras fullt ut ökar tillgängligheten till de cirka hundratusen talbokstitlarna som finns tillgängliga i Talboks- och punktskriftsbibliotekets katalog.

Deltagarna positiva

För biblioteken innebär strömmande talböcker en lättnad när de slipper bränna och skicka skivor till låntagarna. Förra året postade landets bibliotek cirka 27.000 skivor. Det är en hantering som minskar för varje år eftersom allt fler, framför allt yngre personer med läsnedsättning, väljer att lyssna via internet.

– De som deltar i projektet är positiva och tycker det är kul att vara med och utveckla tekniken. Många har svårt att förstå hur böckerna kan spela i deras spelare, men det kan de ju, säger Cecilia Stiernstedt, bibliotekarie vid Uppsala Stadsbibliotek.

Talboken i siffror

Visa

Biblioteken skickade 2011 ut cirka 27.000 cd-skivor till låntagare.

24.500 personer var registrerade för egen nedladdning av talböcker via internet.

Över 50.000 personer fick tillgång till cirka 380.000 talböcker.

Den typiska låntagaren är en kvinna över 65 år.

Talböcker är en icke-kommersiell produkt, inte att förväxla med de ljudböcker som förlagen säljer. Talböcker görs med stöd av ett undantag i upphovsrättslagen.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, är en statlig myndighet vars uppdrag är att se till att personer med läsnedsättning får tillgång till litteratur på de medier som passar dem.

Varje år producerar TPB ungefär tretusen nya titlar och katalogen upptar nu omkring 100.000 titlar som personer med läsnedsättning antingen kan låna via cirka 5.000 registrerade bibliotek eller direkt från Talboks- och punktskriftsbiblioteket.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket byter vid årsskiftet namn till Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.

(SVT)

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer