Mellanstadielever årskurs 6 jobbar med att söka via dator i den digitala Nationalencyklopedin. Foto: Alexander Olivera/TT arkiv

Enkät: Lärarna tror inte att ordningsomdömen skulle påverka studieron

Publicerad

En majoritet i riksdagen – bestående av de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna – vill införa skriftliga ordningsomdömen.
Regeringen är däremot ovilligt inställd till åtgärden. En majoritet av Lärarförbundets medlemmar tror heller inte att förslaget skulle ha någon effekt, enligt Lärarförbundets egen enkät.
– Det här riskerar att verkligen sortera in elever i bra och dåliga individer, tycker Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

I början av maj röstade riksdagen igenom Liberalernas förslag med rösterna 187-127 för att skriftliga ordningsomdömen ska bli tillåtet på högstadiet och gymnasiet.

Precis som vid förra mandatperioden har alltså en riksdagsmajoritet lyft frågan om ordningsomdömen. En som vill se en sådan förändring är Emma Köster, kommunpolitiker för Moderaterna i Skåne och lärare på Norra Sorgenfri gymnasium i Malmö.

– Jag är för skriftliga ordningsomdömen därför att det finns ett stort problem med svensk skola i dag. Vi har stökiga klassrum. Vi har dålig arbetsro. Det finns ett sätt att uttrycka sig som är oacceptabelt. Det här kan bidra till att hela klassrumssituationen blir bättre, anser hon.

Regeringen har utrett frågan

Senast riksdagen föreslog ordningsomdömen utredde regeringen frågan och kom då fram till att detta inte är att rekommendera. Därmed ansågs frågan avslutad, enligt den S-ledda regeringen.

Men under våren har ordningsomdömen debatterats flitigt. Den senaste omröstningen innebär ett så kallat tillkännagivande som regeringen på nytt måste behandla. Exakt hur är oklart i nuläget eftersom regeringen inte gärna vill se en sådan åtgärd.

M-politikern och läraren Emma Köster tror däremot att skriftliga ordningsomdömen skulle ha en positiv effekt.

– Alla vill komma hem med ett gott betyg, oavsett om det gäller ämnen eller ordning, säger hon.

Tror inte på ordningsomdömen

Lärarförbundet, som tydligt tagit ställning mot ordningsomdömen, har låtit opionionsinstitutet Novus göra en undersökning bland förbundets medlemmar.

77 procent av lärarna som svarade tror inte att skriftliga ordningsomdömen skulle bidra till att störiga elever förbättrar sitt beteende.

Och på frågan ”I vilken grad tror du att skriftliga ordningsomdömen skulle bidra till att öka studieron i ditt klassrum?” svarade 72 procent att ordningsomdömen i låg eller mycket låg grad skulle bidra till ökad studiero. Äldre lärare som svarat på enkäten är något mer positiva till ordningsomdömen än yngre kolleger.

”Det vi saknar är utbildade kollegor”

Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand menar att ordningsomdömen inte skulle lösa utmaningarna som lärarna står inför.

– Den ordningsproblematik som finns i skolan i dag beror inte på att vi saknar skriftliga ordningsomdömen. Det vi saknar är utbildade kolleger att dela ansvar med. Vi saknar tiden för att planera, följa upp och utveckla undervisningen.

Vad är lösningen anser ni?

– Den största utmaningen är att säkra lärarförsörjningen. Det saknas 65 000 lärare. Det är klart att det syns i vilken studiemiljö som råder och i vilken relation, trygghet och utmaning eleverna får.

Menar ni alltså att ordningsomdömen inte skulle föra något gott med sig?

– Det finns ju en orsak till varför man tog bort de skriftliga ordningsbetygen för nästan ett halvt sekel sedan. Det var just den tveksamma effekten för att skapa studiero. Det vi däremot vet är att det ofrånkomligen kommer att leda till ökad dokumentation för lärarna, och därmed mindre tid för eleverna – och det är verkligen fel väg att gå.

Ett dåligt betyg i ett kärnämne kan få en del elever att skärpa sig ,varför skulle inte ett skriftligt omdöme ge samma resultat?

– Det här riskerar att sortera in elever i bra och dåliga individer. Vi som lärare är utbildade i att bedöma elevernas kunskapsutveckling. Vi är inte utbildade i eller ansvariga för att bedöma deras beteende.

Kan det inte vara bra att markera med skriftligt omdöme om en elev inte sköter sig?

– Vi kan inte vänta till slutet av en termin med att ge ett skriftligt omdöme när vi har ordningsproblematik. Som lärare ska du såklart markera när en elev inte sköter sig och det ska finnas tydliga regler för hur man beter sig mot varandra och mot sina lärare. Men här är det andra åtgärder som krävs, säger Johanna Jaara Åstrand avslutningsvis.

Så gjordes enkäten:

Visa

Undersökningen är genomförd av Novus på uppdrag av Lärarförbundet. Uppgifterna samlades in mellan den 2 till 15 april 2019 via webbintervjuer i Lärarförbundets medlemspanel. 1009 lärare deltog i undersökningen vilket innebär en svarsfrekvens på 68%.

Så här var frågorna formulerade:

FRÅGA: I vilken grad tror du att skriftliga ordningsomdömen skulle bidra till att öka studieron i ditt klassrum?

FRÅGA: I vilken grad tror du att skriftliga ordningsomdömen skulle bidra till att elever som ofta stör studieron skulle förbättra sitt beteende?

Källa: Lärarförbundet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer