Bobbys styvpappa berättade om natten då pojken dog. Enligt honom var det mamman som släpade ut sonen i snön, medan han bara hjälpte till. Därefter ska Bobby ha sprungit in och efter att ha ätit gått till sitt rum.

Mannen berättade i rätten att det var mamman som sade att de skulle fira, skåla för pojkens död. Mannen ska själv bara ha druckit för att glömma.

”Sambon den aktiva”

När Bobbys mammas sambo så småningom fick berätta om dagen då pojken dog, blev det en berättelse som dramatiskt skilde sig från den som mamman hade gett.

I sambons version sitter han i köket och hör hur mamman och Bobby bråkar i vardagsrummet. Det var inget ovanligt, sade sambon till rätten. De skrek som två tonåringar som skäller på varandra.

Plötsligt kom mamman in i köket, släpande på Bobby. -Hon var riktigt arg, närmast desperat. Mamman drog Bobby mot verandan och sambon berättade hur han hjälpte till. Det var enligt mannen för att Bobbys huvud inte skulle slå i.

I mannens version är sambon den aktiva medan han hjälper till, mest för att bistå Bobby. I kvinnans version var det precis tvärtom.

Tveksam att larma myndigheter

Flera timmar senare, sent på kvällen när sambon och Bobbys mamma ätit och pratats vid en stund, går mannen upp för att lägga sig.

-Jag öppnade dörren till Bobbys rum för att säga godnatt, som jag brukar göra, berättade han, men pojken reagerade inte.

Han ropade på Bobbys mamma och tillsammans försökte de med mun-mot-mun-metoden och hjärtmassage, men inget hjälpte.

Mannen säger att han blev ledsen när han förstod att Bobby var död, men han var ändå tveksam till att larma ambulans eller myndigheter. Bobby hade skador och mannen var rädd för att det skulle ge problem.

-De kommer att tro att vi har slagit ihjäl honom, sade han till sin sambo.

”Mamman närmast upprymd”

Mammans agerande gjorde det omöjligt att slå larm hos myndigheterna, tyckte mannen. -Hon var närmast upprymd. Jag tror att hon var i chock, berättade sambon.

Situationen blev inte lättare när tiden gick.

-Jag gav mig in i något som jag inte kunde ta mig ur, sade sambon.

Mannen berättade också sin version av flera av de övergrepp som man tror att Bobby utsattes för. Han nekar till allt våld, men har några gånger sett Bobbys mamma bära sig illa åt mot pojken, sade han.

-Gjorde du aldrig något för att stoppa henne, undrade åklagaren Erik Handmark.

-Jag sade ”lugna ner dig”, men det blev bara värre. Hon blev mer och mer arg på Bobby.

Till sist blev det mamman som berättade för polisen var Bobby låg gömd. Det skulle aldrig sambon ha gjort.

-Bobby var som en son för mig, men hon var ju hans mamma. Det var hon som fick avgöra vad som skulle hända.