Foto: Scanpix

Surrogatmödraskap kan bli tillåtet i Sverige

Publicerad

Tillåt surrogatmödraskap i Sverige och förbättra mottagandet för de barn som föds på kliniker utomlands. Det föreslår Statens medicinsk-etiska råd i en utredning dag.

Det finns redan mer än hundra barn i Sverige som har kommit till med hjälp av en surrogatmamma. För kvinnor som inte kan bli gravida och för homosexuella par kan det vara den enda möjligheten att få barn.

Nu föreslår Statens medicinsk-etiska råd i en utredning att surrogatmödraskap av så kallad altruistiska skäl ska tillåtas, det vill säga när kvinnan gör det av fri vilja utan att några pengar blandas in.

Ett krav för att metoden ska godkännas är att det finns en nära relation mellan de blivande föräldrarna och surrogatmodern. I exempelvis Storbritannien kan kvinnor i dag bli surrogatmamma även åt barnlösa par de inte känner sedan tidigare, men i utredningen väcks en farhåga om att det skulle kunna glida över i en kommersiell verksamhet.  

Lämplighetsprövning

Ett annat krav är att kvinnan ska ha barn sedan tidigare och att det ska ske en lämplighetsprövning, för att slå fast att surrogatmamman faktiskt vet vad hon ger sig in på fysiskt och psykiskt. Under och efter graviditeten ska både surrogatmamman och de blivande föräldrarna erbjudas psykologisk rådgivning.

Statens medicinsk-etiska råd konstaterar att det finns många intressen att ta hänsyn till när ett barn blir till med hjälp av en surrogatmamma. Det par som önskar sig ett barn, surrogatmamman och hennes familj, eventuella ägg- och spermiedonatorer och det blivande barnet.

Av alla dessa människor är det blivande barnets intressen det mest angelägna att ta till vara på, skriver rådet.  Det är nödvändigt att barnet får kännedom om sitt ursprung.

Dessutom bör man snarast se över hur mottagandet ser ut för de barn som i dag kommer till med hjälp av surrogatmödrar utomlands.  I dag hamnar barnen ofta i ett rättsosäkert läge där det kan ta månader innan de får en juridiskt vårdnadshavare.

Rättslösa barn

Ingrid och Jonas är två föräldrar som råkat i kläm i den svenska byråkratin. Deras två flickor föddes med hjälp av äggdonation och surrogatmamma i Bangalore i november 2011. Först åtta månader senare blev Jonas, den biologiske fadern, godkänd som vårdnadshavare. Ingrids adoptionsansökan har fortfarande inte gått igenom.

– Familjerätten jämställde det med internationell adoption. Så det blev många besök och kränkande frågor. Det kändes konstigt, eftersom barnen redan finns i min vård sedan länge och det finns ingen annan som gör anspråk på dem.

För att bli godkänd som vårdnadshavare har Ingrid bland annat fått svara på frågor om sina föräldrars alkoholvanor samt om tidigare relationer, trots att hon varit tillsammans med sin man sedan hon var 14. En handläggare jämställde hennes barn med ensamkommande flyktingbarn.

Den utdragna processen har inneburit att de först efter åtta månader beviljades föräldrapenning och barnbidrag. Föräldrapenningen har betalats ut retroaktivt, men inte barnbidraget.

Om möjligheten att få hjälp av en surrogatmamma i Sverige hade funnits hade hon tagit den, säger Ingrid.

– Jag tycker att det ska vara självklart, om det finns medicinska skäl. Men det finns väl alltid medicinska skäl. Att gå till en surrogatmamma är det sista man gör, säger hon.

Här är surrogatmödraskap tillåtet

Visa

Belgien

Cypern

Estland

Grekland

Irland

Luxemburg

Malta

Nederländerna

Polen

Rumänien

Slovakien

Storbritannien

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Barnlöshet

Mer i ämnet