Regeringen vill införa ämnesbetyg på gymnasiet

Regeringen vill införa ämnesbetyg på gymnasiet istället för dagens kritiserade betygssystem. I dag tillsätter regeringen en ny utredning kring hur ämnesbetygen ska kunna införas. Samtidigt ska man se över hur man ska dokumentera underkända elevers kunskap.

Frågan är inte direkt ny: Ska svenska gymnasieskolor ha ämnes- eller kursbetyg?

Risken med dagens system är att elever som har presterat svagt i ett enskilt moment kan tappa studiemotivationen eftersom betyget på en kurs kan finnas kvar i slutbetyget, anser regeringen.

– Vi tror att det är bättre om betygen speglar allt eleven har lärt sig under gymnasietiden snarare än som det är i dag då det speglar vad eleven har lärt sig under en viss tid på gymnasiet. Kanske en tid när man har det tufft, mår dåligt eller inte klarar skolan så bra och att betygen inte visar hur mycket man kan när man går ut, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Visar inte hur mycket eleven har lärt sig”

Även om just ämnesbetyg är fokus för utredningen ska utredaren också se över andra bitar.

Till exempel ska man se över hur man ska dokumentera underkända elevers kunskap. En tanke är att införa flera underkända betygsnivåer.

– Ett underkänt visar inte hur mycket eleven har lärt sig. Det kan ju vara så att en elev är nästan ända uppe vid godkänt. Risken finns att de elever som inte får visa detta inte anstränger sig och att de känner att det inte är värt något. Och om man sedan vill läsa vidare på Komvux blir det lättare att se hur mycket man kan.

Ska se över betygssättningen

Ytterligare ett område som ska ses över är hur lärarna gör sin bedömning i samband med betygssättning. Det handlar framförallt om hur man ska väga starkare prestationer mot svagare och i vilken utsträckning en enskild svag insats ska få påverka slutbetyget.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer