Foto: TT

Svårt för konsumenten att undvika smink med glimmer

Uppdaterad
Publicerad

Glimmer, eller mica som den raffinerade mineralen i regel namnges, är mycket vanlig i sminkprodukter och avslöjanden visar att barnarbete förekommer vid framställningen. För slutkonsumenten kan det var svårt att veta både om produkten innehåller mica och om den är framställd under etiskt hållbara förhållanden.

Ingen vet hur stor del av Indiens mica-export som i dag produceras av minderåriga.

– Men det syns i exportstatistiken som är mycket större än de tillgångar som rapporteras. Det finns en diskrepans, säger Théo Jaekel, jurist med expertis mot utvinningsindustrier och konfliktmineraler vid Swedwatch, en ideell organisation som granskar missförhållanden i utvecklingsländer.

Enligt en rapport från 2010 utgiven av Swedwatch danska motsvarighet, Danwatch, involverar den indiska gruvdriften uppskattningsvis 5.000 barn.

Behöver inte alltid anges

För den etiskt medvetne konsumenten finns det alternativa kosmetikprodukter i hyllorna som inte innehåller mica. Det framhåller Marie Lodén, apotekare och docent i experimentell dermatologi. Men för den som vill försäkra sig är det tyvärr inte så enkelt som att läsa innantill på innehållsförteckning. Det förekommer nämligen att mica sätts samman med andra ämnen.

– Då ingår ämnet i stället under en annan definition och behöver inte anges på förpackningen.

Se till företagspolicy

Peter Jansson, ansvarig för regulatoriska frågor för kosmetik vid branschorganisationen Kemisk-tekniska leverantörsförbundet (KTF), vill istället råda den som ställer sig tveksam till att köpa en viss produkt att undersöka om företaget har en såkallad CSR-redovisning (Corporate Social Responsibility), det vill säga en policy där företaget redogör för sitt ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande. Ofta går det att få information om detta via företagets webbsida.

– Har företaget en sådan policy och en sådan redovisning är det ytterst tvivelaktigt att man bedriver handel på det viset. Sedan är det inte säkert att man hela tiden jobbar med att säkerställa att etiken efterlevs i produktionsleden.

Svårt att kontrollera långa produktionskedjor

Men det kan vara lättare sagt än gjort. Om produktionen i stället gällt bananer – där varan framställs och sedan transporteras – hade det varit lättare att upprätthålla ett regelverk. Men att säkerställa etiken i hela produktionskedjan är, enligt Théo Jaekel vid Swedwatch, en mycket svår utmaning i en bransch där produktionen karaktäriseras av många mellanhänder.

– Många företag säger att de följer upp men det kan många gånger vara bristfälligt. Det är svårt att spåra hela kedjan, och de flesta stannar nog vid sin affärspartner.

Därför, menar Théo Jaekel, är det viktigt för kosmetikföretagen att i egenskap av beställare identifiera de länkar i produktionskedjan som är potentiellt etisk svaga. Inom el-industrin – som kommit längre när det gäller certifieringar och branschstandarder –  har man identifierat smältverken som ett centralt led – just eftersom det kan vara svårt för beställaren att veta vad underleverantören använt för råvaror.

– Där ställer man krav och säger ”vi vill veta var ni får era mineraler ifrån”. Den kosmetiska industrin skulle kunna ha ett liknande tillvägagångssätt, säger han och poängterar att det inte är hos grossisten i Tyskland, utan hos gruvan i Indien, som hållbarhetsarbetet behöver ta vid.

Konsumenten har makt

Även om den långa kedjan från råvaruproducent till butikshylla kan tyckas lång och väl dold från insyn för slutkonsumenten vill Théo Jaekel ändå peka ut kundens makt.

– Det viktigaste är att man helt enkelt börjar ställa frågor när man köper produkterna, så att man visar att de här frågorna är viktigt. Att man i en butik, eller när man är i kontakt med ett företag, frågar: ”var kommer de ifrån, hur har de tillverkats?”

Möjligen kanske butikspersonalen inte vet, men desto fler som ställer frågor, ju större är chansen att frågorna skickas vidare till företagen bakom produkterna.

– Då skickar man en signal till företagen, de i sin tur känner ett konsumenttryck vilket i sin tur kan tvinga fram en förändring snabbare, säger Théo Jaekel.

Opinionskänslig bransch

Peter Jansson vid KTF tillägger i sin tur att kosmetikbranschen är mycket opinionskänslig: den förekommer mycket i media, produkter lyfts fram genom bloggar och kändisar och när förändringar äger rum inom branschen sker det i större utsträckning genom känsloargument med mindre fokus på vetenskapliga fakta.

– Det förväntas att man följer lagstiftningen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.