Svenska Akademien uppfinner inte hjulet igen utan deras metod utgår ifrån dagens kursplan i grundskolan. 

– Vi bryter ner de nuvarande målen i delmål för att göra en så tydlig kursplan som möjligt anpassad till de nyanlända, säger Tomas Riad.

Och han drar ett exempel på hur det kan vara lätt att mäta hur det går för eleverna.

– För att hänga med på gymnasiet måste man kunna minst 12.000 svenska ord så vi använder ”ordkort”.

Säg att eleverna ska plugga in hundra kort i veckan. Vi kör prov på fredagar. Och de som gjort läxan kan efter tio veckor ett tusen nya ord.

Ordförråd, litteratur och uttal

Det är känt sedan tidigare att om man har ett stort ordförråd klarar man sig bättre i skolan. Dessutom vill Svenska Akademien också trycka på att en djup läsupplevelse verkligen skyndar på svenskinlärningen.

De vill inte plocka ut någon särskild svensk författare, men när eleverna läste diktaren Gustaf Fröding blev de känslomässigt berörda och det blev en bra läsupplevelse.

Tomas Riad vill också lyfta fram uttal som en viktig del i undervisningsmetoden.

– Det är viktigt att arbeta med uttal tidigt för att det ska bli så bra som möjligt. Börjar man säga fel i början är det lätt att det hänger med.

Alla skolor

Utbildningsprojektet är på tre år. En del kommer behöva finjusteras för att fungera så bra som möjligt. Men avsikten är att alla skolor som

vill ska kunna använda metoden i framtiden. Så att fler nyanlända lär sig svenska snabbare och kan studera vidare och komma i arbete fortare.

– Det behövs verkligen en ny snabb och effektiv språkutbildningsmetod, säger Ewa Wallin, rektor på en av testskolorna.

– Vi kommer lyckas bara vi fortsätter att förstå att det krävs individ- och gruppanpassning för att metoden ska bli framgångsrik, påpekar Carmen Galian Barrueco, en av lärarna i projektet.