Statsminister Stefan Löfven läser upp regeringsförklaringen Foto: Henrik Montgomery/TT

Riksdagspartierna allt mer beroende av statliga partistödet

Publicerad

Riksdagspartierna har över tid blivit allt mer beroende av det statliga partistödet. Alla riksdagspartier utom Centern är helt beroende av skattebidrag. Fyra partier får mer än 70 procent av sina intäkter från skattemedel. Samtidigt kommer allt mindre pengar från medlemsavgifterna. Det visar SVT:s sammanställning av partiernas intäktsredovisning.

-Risken är att partierna tappar kontakten med medborgarna, säger statsvetaren Ann-Kristin Kölln.

I genomsnitt finansierar statskassan 60 procent av partiernas verksamhet. För majoriteten av riksdagspartierna ligger nivån betydligt högre. Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet får alla minst 80 procent av sina intäkter från staten.

I botten ligger Centerpartiet med en nivå på 22 procent. En delförklaring är de goda finanser partiet har efter att man sålde ett antal lokala och regionala dagstidningar partiet kontrollerade 2005 för 1,8 miljarder kronor.

Enligt SVT:s sammanställning är alla riksdagspartier utom C helt beroende av skattebidrag i form utav det statliga partistödet.

Sedan 2018 är de politiska partierna skyldiga att redovisa sina intäkter till statliga Kammarkollegiet. I redovisningen ingår de pengar som partierna får på riksnivå, i regionerna och i kommunerna. Knappt 400 olika politiska organisationer och förbund har redovisat sina intäkter.

Sammanställningen är inte helt fullständig då de organisationer som inte haft några privata intäkter slipper redovisa. Det gör att till exempel några lokala förbund saknas. Ändå framkommer en tydlig bild av att partierna blivit allt mer beroende av statsbidrag.

Samtliga partier utom C beroende av stöd

En radikal förändring har skett sedan partistödet infördes 1965. Nästan alla riksdagspartier förutom Centerpartiet är idag helt beroende av skattepengar för sin verksamhet. På drygt femtio år har partistödet borträknat inflationen ökat mer än fem gånger. Från drygt 200 miljoner kronor per år till dagens drygt 1,2 miljarder.

Enligt Ann-Kristin Kölln har partierna professionaliserats allt mer och det statliga stödet är viktigt för den roll partiarbetet spelar för demokratin. Men hon anser också att det är problematiskt att partierna blivit för beroende av skattebidrag.

-En nackdel kan vara att de då knyter an för mycket till staten och inte medlemmarna, säger Ann-Kirstin Kölln.

Partier i ekonomisk kris

Under 60-talet var majoriteten av riksdagspartierna i ekonomisk kris. När riksdagens godkände det nya partistödet till de egna partierna på riksnivå stod till exempel Socialdemokraternas medlemsavgifter under ett mellanvalsår för i genomsnitt tre fjärdedelar av partiets intäkter. Cirka hälften av Högerpartiets intäkter kom från medlemsavgifter och en tredjedel av Bondeförbundets.

Utöver det har länge Socialdemokraternas lotteriverksamhet varit en viktig intäkt. Högerpartiet och Folkpartiet fick länge stora hemliga privata donationer. Idag har inkomsterna från partimedlemmarna sinat rejält.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.