Svenska terrordåd sedan 1908

Publicerad

Självmordsdådet i centrala Stockholm lördagen den 11 december 2010 är inte det första terrordådet på svensk mark. Redan år 1908 inträffade ett dåd som kan betecknas som ett terrordåd, nämligen bombattentatet mot fartyget Amalthea i hamnen i Malmö då en person dödades och över tjugo personer skadades.

Men vad som är terrorism och terrordåd är inte helt självklart. Det som är terrorism för vissa kan vara till exempel frihetskamp för andra.

Dessutom är det ibland svårt att skilja ut de politiska motiven bakom terrorhandlingar från de personliga.

Den svenska säkerhetspolisen (Säpo) använder en definition av terrorism som baserar sig på ett så kallat rambeslut från EU.

Enligt Säpos definition syftar terrorism till att

• injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp

eller

• tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd

eller

• destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer

Amalthea
Med den defintionen är självmordsdådet i Stockholm inte det första i Sverige.

I juli 1908 sprängde tre ungsocialister fartyget Amalthea i Malmö hamn under en pågående hamnarbetarstrejk. Ombord fanns strejkbrytare från England. En av dem dödades och över tjugo skadades, varav sju fördes till sjukhus med bland annat svåra brännskador.

Attentatet mot båten utfördes av tre ungsocialister. En av dem, Anton Nilsson, dömdes till döden. Straffet förvandlades dock till livstids fängelse och 1917 benådades Nilsson av regeringen.

Anton Nilsson avled 1989 i en ålder av 101 år.

Norrskensflamman
Under andra världskriget, i mars 1940, utsattes den kommunistiska tidningen Norrskensflammans redaktion i Luleå för ett attentat, i vilket fem personer dödades.

För attentatet mot tidningen dömdes flera personer till fängelse, bland andra flera militärer och en journalist. Samtliga, utom en som dött i fängelset, benådades 1944 av regeringen.

Krylbosmällen
Tidigt på morgonen den 19 juli 1941 exploderade ett tyskt tåg lastat med ammunition nära järnvägsstationen i Krylbo i södra Dalarna. Tåget var på väg till Torneå i Finland.

Ingen dödades vid explosionen men tjugofyra personer skadades.

Det gängse uppfattningen är att händelsen, ofta kallad Krylbosmällen, var ett sabotage av brittiska agenter, även om det även finns teorier om att det skulle vara en olyckshändelse.

Storbritannien var allierat med Sovjetunionen som sedan den 22 juni befann sig i krig med Nazityskland.

Den biträdande brittiske militärattachén i Stockholm utvisades ur landet dagen efter explosionen.

Jugoslaviens ambassad
I april 1971 skadades Jugoslaviens ambassadör i Stockholm vid ett skottdrama sedan två män med kopplingar till den extremnationalistiska kroatiska organisationen Ustasja tagit sig in på ambassaden.

Ambassadören avled senare av sina skador. Två andra anställda på ambassaden skadades under dramat.

De två männen dömdes till livstids fängelse. Tre andra män dömdes till tidsbegränsade fängelsestraff för delaktighet i händelsen.

Flygkapningen på Bulltofta
I september 1972 kapades ett flygplan som var på väg från Göteborg till Stockholm. Tre beväpnade män med Ustasja-koppling tvingade planet att landa på Bulltofta flygplats i Malmö.

Ombord på planet fanns 86 passagerare och fyra besättningsmän som hölls som gisslan.

Kaparna krävde att sju fängslade kroater skulle friges bland annat de fem som dömts för skottdramat på jugoslaviska ambassaden. I annat fall skulle planet sprängas i luften.

Efter överläggningar mellan kaparna och justitieminister Lennart Geijer frigavs de sju fångarna.

Dramat varade i sexton timmar innan de sista passagerarna släpptes. Planet flög då med sammma besättning till Madrid.

En av de sju frigivna kroaterna ville dock inte följa med till Spanien varför kaparna istället fick en halv miljon kronor för att släppa de sista passagerarna.

Västtyska ambassaden
I april 1975 ockuperades den västtyska ambassaden i Stockholm av medlemmar i den vänsterextrema organisationen Rote-Armee-Fraktion (RAF). Ockupanternas krav var att 26 RAF-medlemmar skulle friges ur västtyska fängelser.

Kraven uppfylldes inte. I samband med att ockupationen upplöstes sattes byggnaden i brand. Två personer ur gisslan och en av ockupanterna dödades.

Ebba grön
År 1977 planerade den västtyske terroristen Norbert Kröcher att kidnappa Anna-Greta Leijon, som var biträdande arbetsmarknadsminister under ambassaddramat 1975 och ansvarig för terroristlagstiftningen.

Syftet var att att tvinga den västtyska regeringen att släppa de personer som fänglsats efter ambassaddramat.

Kidnappningsplanerna, som terroristerna kallade Operation Leo (leo=lejon), genomfördes dock aldrig eftersom de upptäcktes av Säpo.

Av Säpo kallades operationen ”Ebba röd”. När Kröcher gripits ropades kodordet ”Ebba grön” ut på polisradion – ett uttryck som senare gav upphov till namnet på en musikgrupp.

Bombmannen
Lars Tingström, även kallad Bombmannen, dömdes 1984 till livstids fängelse för flera bombdåd.

En av sprängningarna, i juli 1982, riktades mot en åklagares villa i Nacka. En person omkom vid attentatet.

Tingström dömdes även för ett sprängattentat året därpå mot Skatteskrapan i Stockholm. Även då omkom en person.

Bakgrunden var att Lars Tingström ansåg sig vara oskyldig och utsatt för en konspiration från polis och myndigheter sedan han dömts till fängelse för att 1977 ha skickat en brevbomb till direktören för ett företag som gått i konkurs. Vid konkursen förlorade Tingström en större summa pengar som han investerat i företaget.

OS-bombaren
År 1997 greps en man på museet Millesgården på Lidingö. Mannen, kallad OS-bombaren, misstänktes för att planera ett attentat mot museet som protest mot Stockholms ansökan att få arrangera sommar-OS 2004.

OS-bombaren var aktiv i den nyliberala Frihetsfronten och grundade en technoklubb som utsattes för flera polisrazzior då myndigheterna ansåg att den bidrog till spridning av narkotika.

OS-bombaren misstänktes för att ha skadat flera andra byggnader men kunde bara bindas till en brand i Lidingö tennishall. För det dömdes han 1998 till sju års fängelse för mordbrand och allmänfarlig ödeläggelse.

Örjan Magnusson
orjan.magnusson@svt.se
Källor: ne.se, Säpo, Wikipedia

Vad är terrorism?

Visa

Så definieras terrorism av Nationalencyklopedin (ne.se):

”Våldshandlingar som är politiskt betingade och syftar till att påverka samhället eller ett lands politik utan hänsyn till om oskyldiga drabbas.

Definitionsmässigt brukar man skilja mellan statsterrorism, nationell terrorism och internationell terrorism.”

Listan i den här artikeln över terrorhandlingar i Sverige gör inte anspråk att vara fullständig.

Det beror inte minst på svårigheten att definiera begreppet terrorism.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer