Inrikes

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Den kriminella marknaden fungerar som vilken marknad som helst, skillnaden är att den är illegal” – Så ser omsättningen på knark ut i Sverige. Foto: SVT

Svenskarna lägger dubbelt så mycket på knark som på snus

Uppdaterad
Publicerad

Den svenska narkotikamarknaden omsätter sannolikt mer än dubbelt så mycket som Sveriges snusmarknad. Siffror som SVT tagit del av från Polisen och Tullverket visar att narkotikamarknaden troligen omsätter runt 15 miljarder per år.

– Men det är en låg siffra, skulle jag säga, säger Linda Staaf som är Sveriges nationella chef för EU:s polismyndighet Europol.

Siffran kommer delvis från Staafs rapport från ifjol som bygger på gängens krypterade enchrochattar. Sedan dess pekar mycket på att omsättningen av narkotika i Sverige ökat kraftigt. Till exempel har Tullverkets beslag av narkotika näst intill exploderat senaste åren.

– Det är väldigt mycket pengar det rör sig om. Men man ska vara medveten om att det är en komplex marknad, det är många som ska vara med om att dela på vinsten, säger Linda Staaf.

Hon anser att om man ska förstå narkotikamarknaden och våldet måste man ha fokus på pengarna.

– Den kriminella marknaden fungerar normalt som vilken marknad som helst. Det handlar om utbud och efterfrågan och det handlar om konkurrens. Skillnaden är att det är illegal marknad, men det är fortfarande samma marknadsmekanismer som driver det hela. Man vill tjäna pengar, säger Linda Staaf.

Kritisk till fokuset på individer

Staaf är kritisk till att rapporteringen kring de kriminella gängen varit så individfokuserad. Narkotikamarknaden och gängen i Sverige är idag inte organiserade likt italienska maffian i amerikanska filmer med en maffiaboss högst upp i en pyramid. Det handlar i stället om många grupperingar, många chefer och man samarbetar när man kan tjäna på det och experttjänster säljs till högstbjudande.

Enligt Linda Staaf dör knappast den organiserade brottsligheten och narkotikamarknaden för att man till exempel får fast en person, likt ledaren för det så kallade Foxtrotnätverket.

– Svaret är nej. Det är en marknad. Så länge det finns en efterfrågan så kommer det alltid finnas nya aktörer som tar platsen efter det huvudet. Men det gör inte att vi från rättsväsendets kan sluta jaga de personer som styr marknaden, säger hon.

Knarkbeslagen har mer än fördubblats på två år

Nya siffror från Tullverket visar att myndigheten till och med siste september i år att beslagtagit mer än dubbelt så mycket narkotika som man gjorde för hela 2021. Till exempel har tullen beslagtagit över ett tusen kilo kokain till och med september jämfört med knappt 260 kilo år 2021.

Amfetaminbeslagen de första nio månaderna i år är nästan dubbelt så stora i volym jämfört med för två år sedan. Ökningen är ungefär lika stor för cannabisharts.

I ett mejl skriver Tullverket att de kraftigt ökande beslagen också kan bero på att myndigheten blivit bättre på att avslöja smuggling i det ”legala godstillfället”. Samtidigt tar Tullen även större mängder vid varje enskilt tillfälle. En majoritet av det kokain som tullen tagit hittills i år har till exempel upptäckts i banancontainrar i Helsingborg hamn som kommer från Ecuador.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.