En undersökning visar att var tionde bilförare kör bil trots att de är medvetna om att de inte ser tillräckligt bra. Foto: Scanpix

Svenskar kör bil trots dålig syn

Publicerad

Många kör bil trots att de vet att de har dålig syn och svårt att läsa vägskyltarna.
Några krav på regelbundna syntester hos bilförare finns dock inte i Sverige.

Var tionde bilförare kör bil trots att de är medvetna om att de inte ser tillräckligt bra. Och uppemot var tredje får anstränga sig för att se vad vägskyltarna föreställer. Det visar en undersökning från försäkringsbolaget Trygg-Hansa, som har låtit intervjua drygt 3 400 svenskar i åldrarna 18-65 år.

14 procent av de tillfrågade uppgav sig dessutom ha någon i sin närhet som de ansåg se för dåligt för att ha körkort.

Tre av fyra ansåg att det borde vara obligatoriskt för bilförare att kontrollera synen när de förnyar sitt körkort. Men i Sverige behövs inget syntest. Inte heller krävs att äldre kontrollerar synen regelbundet. Där skiljer sig Sverige från många andra europeiska länder där syntester måste göras vartannat, vart femte eller vart tionde år, från 60-65 år och uppåt.

Sämre reaktionsförmåga

– Det är konstigt att det inte anses lika allvarligt att sätta sig i bilen med nedsatt syn som att köra berusad. Synfel försämrar förares reaktionsförmåga och de blir en fara för sig själva och andra i trafiken, säger Jonas Frid, ansvarig för motorförsäkringar på Trygg-Hansa.

– Det är märkligt att vi inte har striktare regler kring detta. Det borde vara lag på att undersöka synen när man ska förnya sitt körkort, säger han.

Problem med synen kan påverka bilkörningen, det kan bli svårare att läsa vägskyltar och köra när det är mörkt, i dåligt väder eller i starkt solljus.

Krav på synkontroller

Såväl bilskolor som försäkringsbolag och Optikerförbundet har krävt regelbundna synkontroller och syntest när körkort ska förnyas. Men ansvariga myndigheter säger nej.

– Självklart är det alltid bra att testa sin syn när man blir äldre, men att göra det obligatoriskt för att få sitt körkort förnyat tycker jag fortfarande är onödigt, säger Lars Englund, chefsläkare vid Transportstyrelsen.

– Det viktiga är inte själva synskärpan utan hur ens hjärna tolkar informationen, hur man handskas med den, vilka trafikbeslut det leder till, hur bra man kan bedöma avstånd och tolka andra trafikanter.

Inga planer på syntest

Regeringen har inga planer på att införa regelbundna synkontroller. Det skulle innebära en generell testning av en stor mängd personer utan medicinska problem och kosta både tid och pengar, är argumentet.

-Bilförare är skyldiga att tala om när de fått problem med synen, säger Catrin Tidström på näringsdepartementet.

– Det låter som en jättebra lösning med periodiska återkommande tester, men vi har tittat på vissa andra länder som inte fått något bra resultat.

Hon påpekar att läkare är skyldiga att anmäla om de misstänker att en förare fått sämre syn.

– Och vi vet att många äldre självmant avhåller sig från att köra bil.

Fakta: Synkrav för körkort

Visa

* När du ansöker om körkort måste en legitimerad optiker undersöka om din syn uppfyller kraven för körkort. Denne gör en synskärpekontroll och ett synfältsprov.

* Om kraven inte uppfylls får du reda på vilken typ av korrigering som krävs för att du ska få köra bil.

* Synskärpan måste vara minst 0.5 med hjälp av glasögon eller kontaktlinser när man ser med båda ögonen.

* Färgblindhet utgör inget hinder för innehav av A- och B-körkort.

* Däremot finns restriktioner mot exempelvis dubbelseende, nattblindhet och plötslig minskning av synskärpan.

Källa: Körkortsportalen (TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer