I rapporten beskriver han olika sätt att öka den genomsnittliga arbets- tiden, vilket enligt många analytiker behövs för att rädda välfärden. Högre pensionsålder, längre veckoarbetstid och fler i arbete är några exempel.
Den genomsnittliga årsarbetstiden var i fjol 1.564 timmar – mindre än i Syd- europa och de anglosaxiska länderna men mer än i Tyskland och Frankrike.
Fler arbetstimmar
På 10-20 års sikt får vi en allt större andel av befolkningen i icke arbetsför ålder. Dessutom ökar livslängden och därmed vårdbehoven. Slutsatsen är att samhället måste få ut fler arbetstimmar av oss för att behålla standarden på välfärden.
Om man enbart tar hänsyn till att vi kommer att leva längre i framtiden och låter allt annat vara lika skulle varje sysselsatt behöva arbeta 1,5 timme mer i veckan eller till 68,5 års ålder innan man pensioneras för att bibehålla dagens försörjningsdel.
Vill man gå längre och höja försörjningsdelen till nio procent, som många analytiker anser nödvändigt, behöver veckoarbetstiden öka med 3,5 timmar eller pensionsåldern höjas till 72 år.
Så mycket jobbar svenskar – och andra
Statistik för 2003 från OECD om den genomsnittliga årsarbetstiden per förvärvsarbetande.
Tjeckien 1.972
Polen 1.959
Grekland 1.938
Mexiko 1.857
Australien 1.814
Slovakien 1.814
Nya Zeeland 1.813
Island 1.802 (2002)
Japan 1.801
Spanien 1.800
USA 1.792
Kanada 1.718
Finland 1.713
Portugal 1.676
Storbritannien 1.673
Irland 1.613
Italien 1.591
Sverige 1.564
Österrike 1.550
Belgien 1.542
Schweiz 1.510 (2002)
Danmark 1.475
Frankrike 1.453
Tyskland 1.446
Västra Tyskland 1.429
Nederländerna 1.354
Norge 1.337