Skillnaderna inom befolkningen är dock stora.

Bland de vuxna svenskarna ligger majoriteten, 58 procent, på en god nivå i läsfärdigheter, motsvarande nivå 3 eller över.

I de deltagande OECD-länderna når i genomsnitt 50 procent av alla vuxna en god nivå i läsning, men det finns stora skillnader mellan länderna.

Sverige hamnar högst när det gäller andelen vuxna med god förmåga att lösa problem med hjälp av dator.

Låg nivå bland kortutbildade

Cirka 44 procent av den vuxna befolkningen ligger på kunskapsnivå 2 eller 3, vilket motsvarar en god nivå inom problemlösning. Det är den högsta andelen av alla länder. Genomsnittet för de deltagande OECD-länderna ligger på 34 procent.

Samtidigt som det svenska snittet står sig bra vid en internationell jämförelse, finns det en ganska stor andel av befolkningen som ligger på en låg nivå inom de olika kunskapsområdena.

I denna grupp ingår dels många med kort utbildning och dels många utrikesfödda. Det finns en risk att grupperna med låg kunskapsnivå har sämre möjligheter att delta aktivt i arbetslivet och i samhället, skriver SCB i ett pressmeddelande.

Fjärde bäst på läsning och räkning

Skillnaderna mellan könen är små när det gäller läsfärdigheter och även i förmågan att lösa problem.

Däremot finns det skillnader i räkning. Bland de svenska kvinnorna ligger 52 procent på en god nivå jämfört med 62 procent av männen. Samma mönster visar sig i den internationella jämförelsen.

När det gäller läsfärdigheter toppar Japan listan före Finland, Nederländerna och Sverige.

I botten på listan över de 23 länderna finns Frankrike, Cypern, Spanien och Italien.

När det gäller räknefärdigheter kommer Sverige på fjärde plats efter Japan, Finland och Nederländerna med 279 poäng.

OECD-snittet ligger på 269. I botten på listan hamnar Spanien och Italien och, lite förvånande kanske, USA.

Stora skillnader i Sverige

PIAAC-undersökningen visar att Sverige hade bland de största skillnaderna mellan hög- och lågpresterande i allmänhet. Sverige visar sig dessutom ha störst skillnader av alla mellan inrikes och utrikes födda.

Erik Mellander, nationalekonom och ordförande i expertgruppen för PIAAC,  förklarar detta med en svensk, human invandringspolitik.

– Sverige har under senare år haft en stor flyktinginvandring, det vill säga människor som tagit emot människor som kommer från fattiga och utsatta områden. Man kan till exempel jämföra med Finland som har en mycket mindre flyktinginvandring.