Chefen för MUST, Gunnar Karlson, berättar för Agenda att försvarsmakten bygger en ”egen offensiv förmåga på cyberområdet”. Foto: SVT

Sverige får nytt militärt cyberkommando

Publicerad

Försvarsmakten har fått regeringens uppdrag att bygga cyberkommandon som kan anfalla andra länders datasytem. – Det digitala stridsfältet är en realitet i dag, säger Gunnar Karlson, chef för den militära underrättelsetjänsten MUST, till Agenda.

Någon inspelning på plats blir det dock inte för Agendas reportageteam – efter flera veckors väntan kommer till sist beskedet på telefon:

”Jag har tyvärr dåliga nyheter, det blir inget besök. Det har visat sig att det är alldeles för känsligt. Vi kan inte berätta var det ligger, vilka som jobbar där eller vilka uppgifter de har.”

Däremot får vi träffa den högste ansvarige för detta nya hemliga projekt, chefen för Sveriges militära underrättelsetjänst MUST, generalmajor Gunnar Karlson.

”Digitala stridfältet en realitet”

– Det digitala stridsfältet är en realitet idag. Vi vet att vi måste kunna försvara oss mot digitala angrepp. Nu har vi dessutom fått i uppdrag av regeringen att titta på möjligheten att skaffa en egen offensiv förmåga på cyberområdet, säger Gunnar Karlson.

Även Sverige har drabbats. På kvällen den 19 mars i år attackerades stora nyhetsmedier under flera timmar. Strid i cyberrymden är redan en realitet som alla krigsmakter måste satsa på. Det är inte konstigt att Sverige hänger på.

MUST-chefen: Mycket kostnadseffektivt

– Det är, som vi bedömer det, mycket kostnadseffektivt. Man kan ställa till stor skada till liten kostnad, säger Gunnar Karlson.

Till skillnad mot stridsflygplan och ubåtar kan den här krigsmaterielen – datorerna – i princip köpas på närmaste stormarknad.

Måste ha rätt kompetens

– Hårdvaran är inte det svåra varken när det gäller digitalt försvar eller digital angreppsförmåga. Det svåra är att hitta människor med tillräcklig kompetens för att använda hårdvaran, säger Gunnar Karlson.

Så vi får vänja oss av med bilden av den svenske elitsoldaten. De verkligt attraktiva begåvningarna finns bland hackare och datornördar. Vad ska då denna ytterst hemliga personal användas till? Vad ska den lära sig att anfalla?

”Vi tittar på brett spektrum av sårbarheter”

– Vi är fortfarande så tidiga i arbetet att jag inte kan definiera vilka typer av mål vi riktar in oss på. Och när vi väl har bestämt oss för vilka mål vi ska ge oss på kan vi naturligtvis inte berätta det heller. Vi tittar på ett brett spektrum av sårbarheter som en motståndare skulle kunna ha, säger Gunnar Karlson.

För att ändå få veta lite mer om vad ett cyberkrig skulle kunna innebära beger vi oss till några av landets främsta experter på området, FOI i Linköping.

Många sårbara funktioner i samhället

Där finns bland annat något som ser ut som en vanlig modelljärnväg, men som i själva verket är en seriös träningsanläggning för att öva beslutsfattare att hantera ett cyberangrepp. Här är många av ett samhälles sårbara datorstyrda funktioner uppbyggda.

– Man kan ge sig på kemisk industri, orsaka utsläpp, i vissa fall fysisk förstörelse. Man kan tänka sig att man ger sig på logistiksystem, mattransporter, elnätet, slår ut möjligheterna till belysning och värme, till att få dricksvatten till exempel, säger David Lindahl, forskare på FOI.

”Alla tjänster kan försvinna”

– I princip alla delar av infrastrukturen är i dag digitaliserade. Om man kan komma åt att stänga av dem, om man inte har förberett sig tillräckligt, så kan i princip alla tjänster i samhället försvinna, fortsätter David Lindahl.

Sverige måste följa krigets lagar och då är rent civila mål knappast möjliga att anfalla. Men fiendens militära datasystem är en helt annan sak.

Fel bränsle till stridsvagnarna

– Om jag till exempel kan övertyga fiendens leveranstjänst att till den här platsen ska du inte lämna diesel utan du ska lämna vanlig bensin, då kanske jag kan få en hel hög stridsvagnar att stanna för att de har fått fel bränsle, säger David Lindahl.

Att Sverige nu går från att kunna försvara sig mot cyberanfall till att också kunna anfalla är säkerhetspolitiskt intressant. Ryssland har till exempel lovat att svara på ett cyberanfall med massförstörelsevapen.

– Vår tolkning är att det framför allt är en signal från Ryssland mot USA, att man inte får använda cyberarenan på ett sätt som tippar kärnvapenbalansen länderna emellan. Det skulle man annars kunna tänka sig, att man med digitala metoder slår ut motståndarens kärnvapenförmåga och välter hela terrorbalansen. Vår bedömning är att det är detta som Ryssland har talat om, säger Gunnar Karlson.

Reportaget sänds i Agenda söndag 1 maj kl 21.15 i SVT2. På länk från Washington intervjuas Melissa Hathaway, expert på cybersäkerhet och tidigare rådgivare åt presidenterna George W Bush och Barack Obama. Se programmet här, direkt eller i efterhand.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Agenda

Mer i ämnet