Den tyngsta oro som Europarådets utredare Nils Muiznieks har gäller att många regler som skärpts efter den stora flyktingvågen 2015 riskerar att bli permanentade.

Sverige i topp i flyktingfrågan – men får ändå kritik

Publicerad

Europarådet för mänskliga rättigheter riktar allvarlig kritik mot regeringen och svensk migrationspolitik. Det gäller inte minst politiskt laddade frågor som åldersbestämning av ungdomar och rätten för familjer att återförenas. 

Europarådet är en organisation utanför EU-systemet som jobbar för mänskliga rättigheter. Rådets rapport om Sverige erkänner och berömmer att Sverige tagit ett större ansvar än kanske alla andra Europeiska länder för flyktingar. Men på vissa punkter riktar man skarp kritik och det handlar inte minst om frågor som idag ligger i den politiska hetluften.

Rapporten menar att det är rättsosäkert att lita för mycket på medicinska åldersbedömningar i ärenden där människors liv och välbefinnande står på spel.

Man kritiserar att asylsökande som fått avslag inte får sina basbehov av skydd och mat säkrade.

Man kritiserar att unga människor skickas tillbaka till Afghanistan utan säkert mottagande, och inte minst tycker man att alla familjer skall ha rätt till återförening.

”Godtycklig” policy

Regeringen har ju beslutat att till sommaren 2019 så får bara personer som fått flyktingstatus förenas med sina familjer. Men de som får stanna med ”alternativt skyddsbehov” – vilket gäller många som kommer från krigets Syrien – har inte samma rätt.

Kommissionären Nils Muiznieks, som gjort rapporten, menar att uppdelningen är godtycklig och juridiskt tveksam. 

– Vår rapport visar att denna uppdelning troligen strider mot rådets regelverk, och därför kan komma att fällas i domstol, säger han till SVT.

Ministern inte beredd ändra

Migrationsministern Heléne Fritzon säger att Sverige skall följa ingångna avtal. Men när det gäller frågan om familjeåterförening, där både Centern och KD vill ge fler familjer den rätten, så är Heléne Fritzons svar ändå att Sverige inte kan ändra något med mindre än att andra länder gör samma sak.

– Vi kan inte långsiktigt ha mer generösa regler än vad andra EU länder har, för då klarar vi inte att ta ansvar för ett väl fungerande mottagande, säger hon till SVT.

Oro för att regler blir permanenta

Den tyngsta oro som Europarådet utredare har gäller att många regler som skärpts efter den stora flyktingvågen 2015 riskerar att bli permanentade. Situationen 2015 var extrem, menar han. I dag har flyktingströmmarna gått ner till mycket lägre nivåer och inget tyder på att de skulle återgå till läget 2015.

 - Vi ser en trend att tillfälliga skärpningar permanentas, jag hoppas att Sverige inte följer den trenden, säger Nils Muiznieks.

Rapportförfattaren menar att Sverige biter sig själv i svansen, att om människor som trots allt finns i landet tvingas leva i osäkerhet om framtiden och om sina familjer, då försvåras integrationen.

– Otryggheten hindrar en bra integration och skapar problem som hela samhället drabbas av, det är kortsiktigt tänk, säger Nils Muiznieks.

Fritzon vill se att fler länder tar ansvar

Heléne Fritzon säger att hon välkomnar Europarådets granskning, men hon vill inte gå in och recensera rapporten, eller bemöta kritiken om att den förda politiken försvårar integrationen.

– Min analys är att fler länder i Europa måste ta ett solidariskt ansvar. Och gör man det, då kan man börja diskutera de olika delarna i regelverket, säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer