Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: Scanpix

Sverige kan bli först att återvinna bomull

Svenska forskare ser ut att ha lyckats ta fram en effektiv metod för att återvinna bomull. Det har man tidigare inte kunnat göra på ett bra sätt.

Efterfrågan på textilier i Sverige har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Samtidigt slängs mer än hälften av alla kläder och hemtextilier vi köper i soporna då det har saknats en teknik för textilåtervinning. Priset på bomull har också stigit kraftigt under de senaste åren.

Svensk tekoindustri vill återvinna fibrerna

Bland andra Lindex, Kappahl, H&M, Indiska och IKEA anlitade gemensamt för drygt ett år sedan en återvinningsexpert som skulle titta på hur de textilier vi slänger skulle kunna samlas in och återvinnas. Och det krav de ställde överraskade konsulten.

– De sa att de ville ha tillbaka fibern, säger återvinningsexperten Johan Sandlund. Det var något som jag knappt hade förstått men det var deras viktigaste agenda. De såg vad som kan hända om bara några år, runt 2020. Att det då kommer att vara brist på textilfibrer och det ville de göra någonting åt.

Bomullen kan ha nått produktionstaket

Bomull har i hundratals år varit en av de viktigaste råvaror för textilier. Den framtida bristen på fibrer beror till en del på att odlingen av just bomull inte längre verkar öka.

Odlingarna kräver kraftig besprutning och mycket vatten, en bristvara i många av de bomullsproducerande länderna. Bekämpningsmedlen gör också att marken förgiftas för många år framöver. En mark som behövs för att föda en snabbt växande befolkning.

– Det finns dem som menar att vi har passerat det som kallas för ”peak cotton” och att bomullsproduktionen faktiskt är på väg ner, säger Gunnar Henriksson, professor i träkemi på KTH.

– Det här sker samtidigt som vi har ett kraftigt ökande behov av textilier till följd av den stigande levnadsstandarden i Fjärran Öster. Folk där konsumerar allt mer textilier, säger han.

Ny svensk effektiv metod att återvinna bomull

Och nu ser det ut som att forskarna på KTH lyckats ta fram en effektiv metod för att återvinna bomullen ur kläder, även om den är blandad med andra fibrer.

I princip går det till så att kläderna klipps i bitar och förbehandlas för att sedan lösas upp i ett lösningsmedel, varifrån bomullen sedan fälls ut.

– Då får vi en vit geléliknande cellulosamassa eller tygmassa, säger Gunnar Henriksson. Efter ytterligare behandling sprutas massan ut som en liten korv i ett syrabad och då fälls cellulosan ut ur massan. Sedan drar man ut tråden och så har man fått en viskostråd som man sedan kan göra nya tyger av.

”Telefonerna ringer oavbrutet”

Den här metoden att återvinna bomull har väckt uppmärksamhet bland textilfabrikanterna.

– Telefonerna ringer oavbrutet till de här professorerna, säger Johan Sandlund. De hinner knappt forska. Det här är ett jätteviktigt projekt och vi i Sverige har kommit längst. Vi har en liten liten fördel nu och den ska vi förvalta och vi ska göra något verkligen bra av det.

Kommunerna i startgroparna för insamling av kläder

Alla patent är ännu inte klara och det finns fortfarande tekniska problem att lösa. Men går allt enligt planerna kommer det inom några få år att stå en färdig fabrik för återvinning av bomull på Wargön i Vänersborgs kommun.

Det flesta kommuner och de flesta återvinningsbolag vill, enligt Johan Sandlund, börja med organiserad insamling av kläder.

– De vet att de måste komma igång eftersom det tar tid att bygga upp. Karlstad, Trollhättan och Örebro kommun startar insamlingsprojekt i början av nästa år. Stockholm har redan börjat och Göteborg står i startgroparna, säger Johan Sandlund.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer