Osäkerheten kring ett svenskt Nato-medlemskap består. Ungern väntas ratificera Finlands Nato-medlemskap på måndag, Turkiet tros sedan följa efter inom kort. Sverige får dock vänta på ett godkännande.
Turkiets bevekelsegrunder är tydliga: Sverige pekas ut som en fristat för terrorister och med stora problem med kurder som har kopplingar till terrorgruppen PKK.
Ungern har hittills inte offentligt motiverat sitt agerande. Sveriges utrikesminister Tobias Billström har varit i kontakt med sin ungerska motsvarighet Peter Szijjártó efter det ungerska beskedet att endast ratificera Finland. Billström uppger dock för SVT att han inte fått några besked om orsakerna till Ungerns agerande.
Turkiet största hindret
Oavsett vad bedöms Turkiet vara det största hindret på Sveriges väg mot ett fullvärdigt Nato-medlemskap. President Erdogan kräver att över 120 personer lämnas ut till Turkiet och anklagar den svenska riksdagen för att vara infiltrerad av terrorister. Retoriken är delvis ett inslag i den turkiska valdebatten, men de hårda uttalandena av Erdoğan innebär också att det är svårt att se hur den turkiska positionen snabbt ska kunna ändras.
I början av april räknar Sveriges utrikesminister med att träffa sin turkiske motsvarighet Mevlut Cavusoglu i samband med ett stort Nato-möte. De formella förhandlingarna med Turkiet väntas dock inte återupptas förrän efter valet den 14 maj.
Om dessa kan leda fram till en turkisk ratificering innan Nato-toppmötet i Vilnius i början av juli är dock oklart.
Billström övertygad
Tobias Billström har visserligen självsäkert sagt sig vara ”helt övertygad” om att Sverige är fullvärdig medlem vid toppmötet i Vilnius. Det lär han få äta upp om så inte blir fallet. Här pressades också utrikesministern i onsdagens debatt där bland andra Peter Hultqvist (S) efterlyste besked om vilka uppgifter Billström baserade sitt uttalande på.
Riksdagsdebatten om att säga ja till svenskt Nato-medlemskap blev omfattande, och pågick i över sex timmar. Beslutet som skulle fattas beskrevs som historiskt av flera ledamöter. Att bli medlem av försvarsalliansen Nato innebär att Sverige sätter punkt för över 200 år av alliansfrihet.
Trots den livliga debatten var beslutet ändå väntat. Både den nuvarande och den förra regeringen är ju för ett Nato-medlemskap. Det blev också med bred majoritet riksdagens beslut fattades. Samtliga partier utom Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade ja till Sveriges Nato-anslutning.
Minskad utrikespolitisk självständighet
Både V och MP är emot ett Nato-medlemskap. De båda partierna är djupt kritiska till att Sverige går in i en allians som ytterst baserar sin avskräckning på kärnvapen. Det försämrar också Sveriges säkerhetspolitiska läge, menar de.
Partierna anser att det bäst gagnar svensk säkerhet att fortsatt stå utanför Nato. Ett Nato-medlemskap innebär minskat utrymme för en självständig utrikespolitik och riskerar att Sverige kan dras in i andra konflikter, menar de.
Men det är alltså enbart V och MP som står bakom dessa invändningar. Resterande riksdagspartier anser att ett Nato-medlemskap är bäst för svensk säkerhet i det läge som uppstått efter Rysslands angrepp på Ukraina. Några kärnvapen på svensk mark är heller inte aktuellt, menar majoriteten i riksdagen och även detta återfinns i det beslut som fattats av riksdagen.