Ilmar Reepalus uppdrag har varit att ta fram ett förslag som innebär att merparten av eventuella överskott i välfärdsföretagen går tillbaka in i verksamheten. Men samtidigt ska kraven på vinstbegränsning utformas så att de ”värnar en mångfald av utförare och att verksamhet inom välfärdssektorn även fortsättningsvis kan bedrivas i olika drifts- och ägarformer”, som det står i direktiven.
Den delikata balansgången har Reepalu lagt ut på en filosofie doktor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, Joachim Landström.
Gränsen: Åtta procent
Landström har tagit reda på hur mycket av vinstuttaget man kan stoppa utan att investerarna drar öronen åt sig och finner det är ointressant att satsa sina pengar.
Han har kommit fram till att gränsen går vid åtta procent, som kopplas till ett inflationsindex.
Enligt Landströms resonemang skulle det innebära att de som är ute efter stora övervinster försvinner, vilket är meningen, och att marknaden för dem som blir kvar vidgas.
15 miljarder i övervinster
Landström skriver i sin rapport att övervinsterna i välfärdsföretagen uppgår till cirka 15 miljarder. Hälften av dem som gör övervinster är små företag inom hälso- och sjukvårdssektorn.
Företag inom den öppna vården, till exempel specialistläkarverksamheter med en till fyra anställda, gör övervinster på 3,9 miljarder. De så kallade HVB-hemmen och äldreboenden skapar övervinster på 4,4 miljarder. Med övervinster menas överskott som är större än de åtta procent som enligt Landström är balanspunkten för investerarnas intresse.
SVT erfar att Ilmar Reepalu och hans utredning kommer att gå på Landströms linje. Men att även ett förslag om att tillåta sju procents vinstuttag plus statslåneräntan finns med i diskussionen.
Kommer ses som en krigsförklaring
Vinster i välfärden och privata aktörers roll har diskuterats till och från ända sedan början av 80-talet när Pysslingen, Sveriges första privata daghem startade.
När Ilmar Reepalu lägger fram sitt förslag den 1 november kommer näringslivet att se det som en krigsförklaring, ett ingrepp i den fria företagsamheten, marxism, som en av Svenskt Näringslivs företrädare formulerade sig i samtal med SVT Nyheter.
Vänsterledaren Jonas Sjöstedt, som villkorat sitt stöd till regeringens budget med ett stopp för vinstuttag, lär bli besviken. LO har tidigare föreslagit en särskild bolagsform, där vinster på tre procent får tas ut plus statslåneräntan.
Sjöstedt kan offras
Moderaterna hamnar i bryderi. Deras väljare, precis som väljarkåren i övrigt vill ha stopp för vinster i välfärden, men de vill samtidigt ha kvar valfriheten.
När Ilmar Reepalu lagt fram sin heta potatis ska förslaget ut på remiss, därefter ska det gå igenom den politiska centrifugen, där regeringen har den överjordiska ambitionen att få med sig både Vänsterpartiet och de borgerliga partierna. Kanske offras Jonas Sjöstedt på vägen eller också blir regeringen osams med alla. Målet är att lägga fram ett förslag till riksdagen i augusti nästa år. Blir det stoppat där lär det dyka upp i valrörelsen året därpå.