Vad innebär det här öppna bråket för Alliansen?

Det skadar ju tilltron till demsom ett regeringsdugligt alternativ. De har länge varit djupt splittrade iregeringsfrågan och i synen på att ta stöd av Sverigedemokraterna, det blevinte minst tydligt när Anna Kinberg Batra (M) öppnade dörren för att samtalamed SD i början av förra året. Sedan Ulf Kristersson (M) blev partiledare harden där sprickan inte varit lika tydlig men med det här debaclet läggs den ju iöppen dager igen.

Och eftersom de inte verkarkunna sluta bråka blir det än en gång uppenbart att parti-egoismen går förealliansprojektet, så har det varit hela mandatperioden egentligen. Och det ärju något helt annat än hur partierna agerade när alliansen bildades då mottotvar “alla ska bidra, alla ska vinna”.

Sedan är det juexceptionellt dålig tajming också. Partierna är ju här i Almedalen för attprofilera sig inför valet och presentera nya vallöften. Istället handlar stordel av rapporteringen om Alliansen om det här öppna bråket. Det är ingenöverdrift att säga att det är makalöst illa hanterat.

Kan det här ge störrekonsekvenser för Allianssamarbetet?

Både Liberalerna ochCenterpartiet hoppades ju att frågan skulle vara utagerad när de i fredagsbackade från beskedet om att SD borde få presidieposter i utskotten. Meneftersom frågan om SD är så känslig fortsätter anklagelserna att hagla. Så härarga har partierna inte varit på varandra sedan i höstas då C och L plötsligtbestämde sig för att inte fälla försvarsminister Peter Hultqvist (S). Då vardet många som menade att det var spiken i kistan för Alliansen men den harvisat sig mer seglivad än så. Men ett öppet storbråk med knappt 70 dagar tillvalet skapar ju inte de bästa förutsättningarna för att komma ut med gemensampolitik. Maud Olofssons (C) devis om att “gladast vinner” känns väldigt långtborta, milt uttryckt. I slutändan finns det två partier som vinner på detta -Socialdemokraterna som kan peka på sprickan i alliansen och Sverigedemokraternasom kan vinna moderatväljare som har tröttnat på C och L.

Vem har mest att förlora på attdet får så stor uppmärksamhet?

Alla har något att förlora.För Centerpartiet och Liberalerna, som båda bygger sin valrörelse på att varaliberalismens främsta försvarare mot konservativ nationalism är det juförödande om det framstår som att egentligen planerar partierna att göra uppmed Sverigedemokraterna. Det var därför Maria Arnholm (L) kände sig tvungen attskriva det där interna brevet.