Statsepidemiolog Anders Tegnell ger sin syn på Sveriges dödstal. Foto: TT

Tegnell: Därför hade Sverige så höga dödstal

Uppdaterad
Publicerad

En mild influensasäsong 2019 kan delvis förklara de höga dödstalen i Sverige under pandemin. Det säger statsepidemiolog Anders Tegnell i en intervju med DN.

– Det finns en stark koppling mellan en låg överdödlighet i influensa och hög överdödlighet i covid-19, säger han till tidningen.

I en stor intervju med Dagens Nyheter ger statsepidemiolog Anders Tegnell sin syn på de höga dödstalen vid pandemins inledande skede i Sverige.

Han pekar på att det kan förklaras av flera faktorer. Men främst beror det, enligt Tegnell, på att influensasäsongen 2019 var mycket mild och att många sköra och sjuka, som i vanliga fall hade avlidit av en influensa, klarade sig. I stället avled de senare av covid-19, hävdar han, och hänvisar till en ny rapport från Världshälsoorgnasiationen WHO.

– Den nya rapporten visar att det finns en stark koppling mellan en låg överdödlighet i influensa och hög överdödlighet i covid-19. Och vice versa, säger Anders Tegnell till DN.

Samma tendens i flera länder

Anledningen till att Sverige sticker ut jämfört med sina nordiska grannländer går att finna i statistik från den europeiska smittskyddsmyndigheten som visar att Norge och Finland drabbades hårdare av influensa månaderna innan coronapandemin, uppger Anders Tegnell.

– Dör många i influensa på vintern så dör färre i värmeböljor nästa sommar. I det här fallet var det covid-19 som fick många att avlida, säger han till DN, och fortsätter:

– Det man nu har sett är att de länder som har haft en ganska låg dödlighet i sina influensor de sista två, tre åren, som Sverige, har en väldig hög överdödlighet i covid-19. Medan de som hade en hög influensadödlighet, som Norge, under de sista två vintrarna, de har ganska låg covid-dödlighet. Samma tendens har setts i flera länder. Detta är kanske inte hela förklaringen men en del av den.

Finland av en annan åsikt

Men Finlands hälsosäkerhetschef Mika Salminen köper inte Tegnells förklaring fullt ut.

– Det kan säkert stämma att det fanns fler sköra åldringar i Sverige som kanske skulle ha kunnat stryka med tidigare om ni haft en allvarligare influensasäsong. Det kan förklara en del av saken men jag tror inte skillnaden mellan Finland och Sverige hänger på det, säger han till DN.

I Finland har 339 personer avlidit i covid-19 och drygt 8 700 personer har smittats. Salminen tror att skillnaden mellan länderna beror på att Finland tidigt satte in kraftiga insatser mot viruset.

– Vi hade hoppats att det bara skulle bromsas men i praktiken så stoppades epidemin nästan. Vi hade nästan inga fall under sommaren.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.