Stora Foto: TT

Tidiga luncher i skolorna blir allt vanligare

Uppdaterad
Publicerad

Allt fler skolbarn tvingas äta sin lunch redan före klockan 11, visar en ny rapport från Livsmedelsverket.  – Det är mer frukost än lunch. Barnen hinner bli väldigt hungriga innan de får nästa mål mat, säger Eva Sundberg på Livsmedelsverket.

46 procent av landets kommuner uppger att man har flera skolor som serverar lunchen före klockan elva på förmiddagen. Det innebär en liten ökning sedan 2013, då motsvarande siffra var 39 procent.  

Livsmedelsverkets rekommendation är att lunchen ska serveras mellan klockan 11 och 13, för att barnen ska orka hela dagen. Att så många skolor ändå väljer att servera maten tidigare är ett tecken på att skolorna pressas av ett ökande antal elever, tror Eva Sundberg.

– Det är ett tecken på att det är tajt men svårt att veta vad det bottnar i. Är det så att man har för små lokaler? Eller är det så att man måste utnyttja tiden bättre?

Politiskt ansvar

Det yttersta ansvaret för kvalitén på skolans luncher och att barnen får matro ligger hos de politiskt ansvariga i kommunen. I kommuner som har tagit fram riktlinjer finns också färre skolor som serverar lunchen tidigt, konstaterar Eva Sundberg.

Samtidigt får man vara ödmjuk för att snabba lösningar lätt kan slå fel, säger hon. För många elever i lokalerna samtidigt eller för kort tid på sig att äta upp kan i sig göra lunchen till en stressig upplevelse.

240 av landets 290 kommuner deltog i undersökningen, som också visar på flera positiva trender. Både andelen kommuner som egna skolkök och andelen personal som har utbildning har ökat.

Önskekost en utmaning

När Livsmedelsverket uppmanar kommunernas kostchefer att lista sina största utmaningar är det inte lokalfrågan utan en växande ström av etiska och personliga önskemål som lyfts fram.

Vid sidan av traditionell specialkost som rör allergier eller vegetarisk mat har många på senare år börjat be om kost som är glutenfri, laktosfri, följer dieten lchf eller bara innehåller kött från närodlade djur, visar svaren.

– Det är viktigt att tala om att det finns gränser för vad man kan göra. Att man serverar säker mat till de som har ett medicinskt behov, men att det inte går att tillgodose alla krav, säger Eva Sundberg.

Hon ser också ett problem med att föräldrar utesluter livsmedel som innehåller gluten och laktos ur barnens kost utan att först ha utrett om det är ett medicinskt problem.

Dyrare luncher i norr

En skolmåltid kostar i snitt 10,47 kronor per elev och dag. Mest pengar på måltiderna lägger Vilhelmina kommun med 14,62 kr, följt av flera andra norrländska kommuner som Sorsele, Överkalix och Härnösand.

Den billigaste, eller mest kostnadseffektiva, lunchen finns i Munkedals kommun med 7,53 kronor per elev och dag. Västra Götaland har inte mindre än fem kommuner bland de åtta på listan som anger lägst kostnad för skollunchen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.