Richard Ternestin från Sundbyberg är på väg att starta nytt företag tillsammans med en kompis, och är på semester utomlands när ett hotell på Stureplan i Stockholm ringer och undrar hur han tänker betala sina två nätter där, under samma tid Richard var i Kroatien. Väl hemma börjar komma konstiga räkningar på höga summor trilla in med posten.
– Någon har handlat varor för drygt 46.000 kronor på ett kreditkort i mitt namn som jag inte ens har, säger Richard.
När han ringer upp sin kollega kommer nästa smäll. Någon har tagit sig in på företagets konto och tömt det på 47.000 kronor genom två bankomatuttag.
– Vi trodde först att det var någon som skojat med oss, någon vi kände. Men sen insåg vi allvaret och kontaktade polisen.
Det skulle bli ännu värre – några dagar senare får Richard hem en beviljad låneansökning på 100.000 kronor från en bank han aldrig hört talas om. Dagen efter kommer en ny på 200.000 kronor.
– Då var vi uppe i en stor summa pengar. Då kände jag att nu kan det komma hur mycket som helst, något måste göras.
Han spärrade sitt personnummer, men sammanlagt hann bedragaren både handla för stora summor och söka sex banklån i Richards namn. Hur kunde det här egentligen hända?
Tiotusentals drabbas
Det visar sig att Richard Ternestins bank har skickat ut hans nya bankkort, och sedan koden, aktiva (”levande”) direkt till hans brevlåda.
– Förmodligen har tjuven vittjat min brevlåda och sen levt loppan på mina bekostnad.
Richard har inte varit slarvig eller oförsiktig för att drabbas, säger Anna Bülow som är expert på bedrägerier vid UC, ett av landets största affärs- och kreditupplysningsföretag.
– Alla drabbas, och det finns inget hundraprocentigt skydd mot den här typen av bedrägeri.
Polisen har händerna överfulla av bedrägeriutredningar. Identitetskapningarna har ökat dramatiskt på senare år – bara under fjolåret fick polisen in hela 65.000 anmälningar – och då räknar man fortfarande med ett stor mörkertal.
Din identitet kan enkelt kapas genom att ta reda på ditt personnummer via offentliga register. Via nätet kan man tillverka falska id-kort som inte ens polisen kan skilja från ett äkta med blotta ögat. Det är också ganska vanligt att brevlådor vittjas på kort och koder. Sedan är det fritt fram för bedragarna att handla och ansöka om banklån i ditt namn.
Polisen samordnar
Bedragarna har blivit smartare, vet var övervakningskamerorna sitter och hur mycket kredit de kan få ut innan de blir stoppade. Tidningarnas listor med ”rikaste personerna där du bor” ger bra tips om vems identitet det lönar sig särskilt att kapa. Dessutom utförs en stor del av brotten numera av internationella ligor.
– Chansen att åka fast är mindre än i annan brottslighet, och om du gör det så är straffen väldigt låga, säger Jan Olsson som är kriminalinspektör vid Stockholmspolisen.
För att stävja utvecklingen har Polisen startat ett nationellt bedrägericenter som skall samordna arbetet. Jan Olsson är kritisk till att vissa banker skickar ut aktiva kort och menar att de bäddar för den här typen av brottslighet. Han ser också att bedrägerierna har blivit en inkörsport för nya unga brottslingar.
– Istället för att gå ut och råna någon sätter dom sig med en laptop hemma i soffan och begår den här typen av brott, säger Jan Olsson.
Bankkunderna får betala
Banken ersatte Richard Ternestin för de pengar han blivit av med – vilket oftast görs. Polisen kunde också gripa den skyldige och han dömdes till fängelse i ett år och sex månader för en rad bedrägerier.
Svenska bankföreningen som företräder de svenska bankerna tog fram en rekommendation om att inte skicka ut aktiva kort redan för två år sedan. Det visar sig att hälften av storbankerna har struntat i den rekommendationen.
– De verkar anse att service är viktigare än säkerhet, något som kunderna i slutänden får betala med högre avgifter då bankerna tvingas betala ut höga summor som bedragarna kommit över, säger Jan Olsson.
Få råd och tips om hur du minskar risken för id-kapning – följ artikellänken här intill!