För några år sen tröttnade fårbonden Fia Söderberg på slöseriet av svensk fårull. Majoriteten av de 1200 ton ull som klipps från svenska får varje år slängs, bränns eller grävs ner. Därför startade hon Ullförmedlingen.
– Det känns ju som ett otroligt resursslöseri. Att slänga så mycket av den svenska ullen, som vi har rakt framför näsan på oss och som vi kan använda till så mycket. Samtidigt som vi importerar så mycket ull, säger hon.
Lätt att hitta rätt med Ullförmedlingen
Ullförmedlingen var från början bara en sida på Facebook där fårägare och ullköpare lättare kan mötas och göra affärer. Men nu har Ullförmedlingen fått bidrag från EU och tanken är att tjänsten ska växa. Just nu byggs en ny digital marknadsplats för ull som kommer att lanseras senare under 2019. Fia Söderberg beskriver det som ett ”blocket för ull”.
– Det betyder att fårägare har en försäljningskanal där de kan hitta sin kund. Det betyder också att köpare kan hitta rätt ull för rätt ändamål. För tanken med den här tjänsten är att det ska bli lätt att hitta rätt, säger Fia Söderberg.
Klädföretag köper svensk ull
Men det är inte bara Ullförmedlingen som gör att mer ull nu kommer till användning. Flera svenska klädföretag har nu börjat intressera sig för svensk ull. Filippa K och Röjk har inlett projekt med svensk ull. Och Fjällräven har gjort något så ovanligt som en massproducerad tröja, av svensk ull som tvättats, spunnits och stickats i Sverige.
– Det här har tagit tid och kraft på en detaljnivå som vi aldrig varit involverade i. Något som blev uppenbart för oss var ju att infrastrukturen för att ta hand om råvaran i alla steg, den fanns liksom inte där. Men samtidigt är ju alternativet att ullen slängs. Och då känns ju allt jobb väldigt värt det, säger Christiane Dolva Törnberg, hållbarhetschef på Fjällräven.
Ull istället för dun och polyester
För några år sen hörde hon talas om att så stor del av den svenska ullen slängs. Sen dess har företaget börjat titta mer och mer på svensk ull. Tröjan är gjord i samarbete med fårbönderna på Brattlandsgården i Jämtland. Men de har också hittat användningsområden för ull som är för grov att göra kläder av.
Ull används nu som stoppning i jackor istället för dun och som baksidematerial i ryggsäckar istället för polyester. Men företaget efterlyser nu en bättre infrastruktur kring ullen.
– Det handlar ju om att kunna koppla ihop aktörer som oss, som kan köpa, med bönder som kan leverera. Men det behövs någon typ av mellanhantering. Det måste finnas någon mer aktör med i spelet, säger Christiane Dolva Törnberg.
Fårbonden Fia Söderberg hoppas och tror att vinden håller på att vända för den svenska ullen.
– Det finns en stor fanclub där ute för den svenska ullen. Och det finns intresse hos företagare. Nu saknar vi något som kan driva det här med infrastrukturen. Och kanske politiken, säger hon.