Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Torr höst kan ge elprisrally

Uppdaterad
Publicerad

Priset på el kan bli betydligt dyrare i höst än i fjol. Det menar experter på Energimarknadsinspektionen. En torr höst med lite regn gör att elbolagen måste importera el från Norden och Europa.

Under hösten har elpriset gått upp kraftigt. Den senaste veckan har priset på el, alltså den rörliga delen av elen som du själv kan påverka, i genomsnitt ökat med cirka 7 procent i Sverige. Och till vintern kan det bli större uppgångar än så, enligt myndigheten Energimarknadsinspektionen, EI.
 
– Ja, elpriset kan gå upp betydligt mer under de kommande halvåret jämfört med för ett år sedan, säger Kaj Forsberg, marknadsanalytiker på EI.

För lite regn

Prisökningen beror på det torra vädret. Det har regnat för lite under sensommaren och hösten, och det har i sin tur lett till att det inte finns lika mycket vatten som vanligt i de dammar i norra delarna av Sverige som genererar vattenkraft och som förser oss med den el vi kommer att behöva under det kommande vinterhalvåret.
 
– I normala fall behöver vi i Norden inte importera så stora mängder el från andra länder. Men just nu är det ett stort underskott i vattenmagasinen som gör att vi kommer importera mer. Så vi kommer bland annat att behöva importera el från Tyskland i vinter, säger Kaj Forsberg på EI.

Dyrare el

Priserna på den europeiska elmarknaden är normalt sett högre än på den nordiska, även om det emellanåt kan uppstå perioder då det är billigare att importera än producera el hemma i Sverige. Sedan början av oktober har priset i norden gått upp till 40 euro per megawattimme, vilket motsvarar 40 öre per kilowattimme.

Den europeiska elproduktionen är för det mesta fossilbaserad till skillnad från den svenska som använder vattenkraft. Den europeiska elen är därför dyrare och svensk el billigare.

Men just den här vintern är det ett lite extra utsatt läge för de elbolag som måste importera el från Europa. I Frankrike är flera kärnkraftverk ur drift och det gör att priserna i de europeiska länderna också har stigit

Hundratals kronor mer i månaden

I slutändan gör Sveriges behov av import att elen i vinter blir dyrare än de senaste åren. Enligt EI kan prisökningen på energin (den rörliga delen av elräkningen) hamna på mellan 30-50 procent under det kommande halvåret jämfört med samma period för ett år sedan.
 
I Sverige kan det betyda en ökning med 20 öre per kilowattimme (kWh) under de kommande vintermånaderna. För en genomsnittlig radhusägare med elvärme och en förbrukning kring 15 000 kWh per år innebär det en ökning med cirka 300 kronor i månaden och för en villaägare med en årsförbrukning kring 25 000 kWh kan det bli 500 kronor mer i månaden under vintern.

”Över lagom till sommaren”

Men Kaj Forsberg på EI menar att prisuppgången vi ser nu inte beror på faktorer som innebär en ihållande belastning för hushållens plånböcker.
 
– Även om elpriset är högre idag jämfört med förra året är vi fortfarande kvar på en historiskt sett ganska normal nivå. Att vi får en torrare sommar och höst än vanligt händer med viss regelbundenhet och helt naturligt. Om vädret utvecklas normalt från och med nu kommer den högre prisnivån att vara över till sommaren, säger han.

Hushållens elkostnader

Visa
  • Dels betalar man ett pris på el, det som utgör själva energin. Hur stor kostnaden blir varierar beroende på hur mycket el som används i hushållet.
  • Elpriset styrs till stor del av årstiderna. När det är kallt ute används oftast mer el på grund av uppvärmning, och är det varmt ute används oftast mindre. Därför brukar elpriset under vintern vara något högre, medan det under sommaren brukar vara lägre.
  • Det går också att välja fast pris eller ett så kallat tillsvidarepris som är ungefär en blandning mellan fast och rörligt pris. Den andra delen av kostnaden för elen är elnätavgiften eller distributionsavgiften. Den här delen av priset per använd kilowattimme kan inte hushållen påverka själva, den bestämmer bolaget som på orten driver elnätet.
  • Elnätavgiften är den kostnad som hushållen betalar för att vara anslutna till ett elnät och att överföra energin som man köper från sin leverantör till sitt hus eller lägenhet. Ibland kan näten vara kommunalt ägda, men ofta är det privata aktörer (elbolag) som äger elnätet inom ett visst område. Nätbolagen har monopol, det vill säga verksamheten drivs inte i konkurrens med andra. Den tredje delen av elkostnaden är elskatten samt moms och avgift för elcertifikat, vilket alla hushåll måste betala.
  • Elcertifikatsystemet regleras i lag sedan år 2003 och garanterar att en viss kvot av hushållens el kommer från förnybara källor. Elskatten ligger på 29,2 öre/kWh (19,3 öre/kWh i vissa kommuner i norra Sverige). Momsen uppgår till 25 procent och beräknas på summan av energipriset och elskatten.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer