Visa alla (2)

Trädgårdar kan rädda humlorna

Publicerad

Det är kris för många arter av humlor och bin. Det kan påverka skördarna av en stor del av den mat vi äter. Men trädgårdar och parker kan vara en del av räddningen för humlorna. Det tror en av världens främsta experter på humlor som genom sina böcker också väckt ett oväntat intresse för insektsvärldens pandor.

Ett allt torftigare och alltmer enahanda jordbruk med bekämpningsmedel har slagit hårt mot humlor, vildbin och andra insekter. Deras livsmiljöer förstörs och försvinner och blommorna blir färre.

– De kämpar. Den moderna världen är på många sätt fientlig mot dem. Det finns inte så mycket blommor. Det används mycket bekämpningsmedel. Det finns även främmande sjukdomar som vi har fört in av misstag. Så livet för bin och humlor är verkligen en utmaning tyvärr, säger han.

Tysk rapport blev en chock

Dave Goulson var en av forskarna bakom en studie i våras från tyska naturreservat som blev en chock för många. Fyra femtedelar av mängden insekter har försvunnit på 30 år. Det syns inga tecken på att den nedåtgående trenden brutits.

– De har minskat nu i årtionden, ihop med alla andra insekter så vitt vi kan se, säger Dave Goulson, men pekar på att det ofta saknas bra inventeringar av insekter.

I Sverige är en tredjedel av alla vilda bin och humlor rödlistade som hotade på något sätt.

– Dagens jordbruksmetoder är inte hållbara, att humlor och bin går ner är bara ett tecken på det. Det måste förändras, säger han.

Inga mosade insekter på vindrutan längre

Det har varit en gradvis förändring som varit svår att se. Men han påminner om hur en bilresa förr betydde att vindrutan var täckt med krossade insekter på ett sätt som är svårt att föreställa sig idag

– Vi borde vara oroliga med tanke på allt de gör för oss. De pollinerar våra grödor. Tre fjärdedelar av allt vi äter måste pollineras, och det är ofta ett bi som gör det.

Men Dave Goulson vänder sig ändå mot att vi ska bevara humlor och bin bara för de ekosystemtjänster i form av pollinering de levererar, ett vanligt och politiskt gångbart resonemang.

– Det är själviskt att bara se vad de kan göra för oss. De har en egen rätt att få existera, säger han.

Din trädgård kan bli ett paradis

För att vända trenden behövs fler reservat och andra jordbruksmetoder säger Dave Goulson. Men insektsvänliga trädgårdar och parker kan också hjälpa till, och bli en del av räddningen för humlorna. I många länder utgör de en stor del av landskapet.

– En riktigt rolig sak är att humlor verkligen kan trivas i trädgårdar och städer med lite hjälp. Om vi kunde få alla att odla blommor som bina gillar, odla utan bekämpningsmedel, klippa gräset mer sällan, och se på trädgårdarna som ett slags naturreservat så kan vi åtminstone göra våra städer bi- och humlevänliga även om inte landsbygden är det, säger han.

Böckerna väcker ovana ögon

Dave Goulson har märkvärdigt nog blivit lite av en kändis på att veta det mesta om humlor. Han är en respekterad professor i England men insåg att hans forskning inte nådde ut. Så det är nu hans lättsamma böcker som gjort att många fått upp ögonen för humlorna. De oväntade framgångarna med Galen i Humlor och Galen i Insekter följs nu av Den stora humleresan, en bok om hans forskningsresor världen över. Även den visar hur svårt humlorna har det, jagade av sjukdomar och av att människan breder ut sig.

– I 20 år skrev jag riktigt tråkiga artiklar som publicerades i obskyra tidskrifter som bara lästes av en handfull akademiker. Till slut tänkte jag; ”vad är meningen med det här?”. Då började jag skriva böcker som ett sätt att få människor att ta hand om bin och annat i naturen.

Unga slutar bry sig?

Dave Goulson upptäckte själv insekternas fascinerande värld när han som liten pojke släpptes lös i de engelska skogarna där han bodde. Idag är han oroad av att barn och unga inte får en chans att göra detsamma när de är fast i städerna och överbeskyddade av föräldrarna.

– Vi är alla så bortkopplade från naturen. Många tonåringar är rädda för insekter och vill bara smälla dem. Jag är rädd att vi får en generation som inte förstår vad naturen handlar om.

Fluffiga och älskvärda

Till skillnad från många andra insekter är humlor är lätta att tycka om. De har päls och arbetar strävsamt med att pollinera frukter och andra växter även om vädret är dåligt.

– De är underbara små saker, eller hur? Stora och pälsiga. De har beskrivits som den karismatiska megafaunan i insektsvärlden.

Jag tänker på dem som insektsvärldens pandor.

– Ja precis. De är symbolarter. Saker vi gör för att gynna dem, som att ändra hur vi bedriver jordbruk, kommer att hjälpa även andra arter.

Ingen förebild

Men Dave Goulson påpekar att vi ofta överdriver humlornas gullighet och talar om att vi människor borde leva i harmoni precis som bin och humlor. Men det stämmer verkligen inte säger han.

– Humledrottningar äter upp sina barnbarn, för att de inte vill att döttrarna ska få någon avkomma. Så vi ska verkligen inte kopiera allt som humlorna gör, säger han med ett skratt.

Europeiska humlor på väg att ta över andra kontinenter

Visa
  • Världens förmodligaste vanligaste humla är den svart-, vit- och gulrandiga mörka jordhumlan. Den är en tålig generalist som kan leva i både varma och kalla klimat.
  • Sedan 80-talet föds den upp i industriell skala för att hjälpa till med pollinering av olika grödor över världen. Men rymlingar och avsiktliga utsättningar i bland annat USA, Sydamerika och Nya Zealand sprider sig nu snabbt och håller på att slå ut många inhemska arter med de sjukdomar den sprider. I Patagonien till exempel riskerar världens kanske största humla på att utrotas helt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer